fredag 6 januari 2017

Trettondags-urn


Ett gammalt känt väderfenomen är den s k. Trettondags-urn. En aldrig så grön och mild vinter kan plötsligt bli både vit och bister vid tiden kring Trettondedagen.



Aspvreten omkr. 1920. Ingen normal människa har förr fotograferat en snöstorm - då höll man sig inne! Här är en intressant vinterbild från Västerfärnebo, en tid innan Aspvreten var bebyggd och kyrkogården blev utbyggd.


Numer uppkallas alla kraftfulla väder efter personnamn ex. stormarna Gudrun och Per. Den senaste är stormen Urd. Att namnge stormar i Sverige till ett mans- eller kvinnonamn är ganska nytt påfund. Tidigare namngavs stormarna efter landskap, datum eller veckodag när stormen inföll.

Traditionen att namnge stormar med personnamn har sitt ursprung i de tropiska cyklonerna vid Karibiska havet. De uppkallades efter det helgon som hade namnsdag just då.



Bondepraktikan. Ursprungligen en tysk folkbok från början av 1500-talet. Den första versionen på svenska trycktes 1662 och kompletterades 1733 med de olika vädertecknen - bokens mest karaktäristiska drag.


Om vi så återvänder till Sverige och trettondagen, har trettondedagens yrväder (dialektalt: ur-vä'r) kommit att kallats för ”Trettondags-urn”. Uttrycket är ryckt ur sitt sammanhang och har sitt ursprung i våra förfäders främsta handbok – Bondepraktikan. Med hjälp av den, uppbyggd på seder och traditioner, ansåg man sig kunna förutspå hur vädret skulle bli framöver. Till sin hjälp hade man olika talesätt och minnesverser. ”Trettondags-urn är tjugondags-skurn, Trettondags-tön är Tjugondags-snön”, säger en minnesvers vilket betyder att trettondagens snöfall ger regn på tjugondagen – är det blidväder på trettondagen blir det snö på tjugondagen… Och det stämmer? Ja, den som lever får se!



Hedäkerslokalen i vinterskrud.


En trettondags-ur som ännu finns bevarad i mångas minne är den s k. Stormfällningen 1954.


Söndagen den 3 januari 1954 bjöd på snöblandat regn och blåst hela dagen. Egentligen inget märkvärdigt, men på eftermiddagen sjönk temperaturen och ökad vindstyrka vidtog för att efter mörkrets inbrott öka till storm. Att förflytta sig då emot blåsten på öppen plats var helt otänkbart. I stormens tjut kunde man höra hur skogen kved och hur det ena trädet efter det andra knäcktes, men ingen anade då vad denna storm skulle ge för konsekvenser… 

Dagen efter, då stormen bedarrat, kunde man ta sig ut för att beskåda förödelsen. Överallt låg träd – huller om buller – och på åsen hade en bred gata, flera hundra meter lång, helt rensats från träd. Enligt ögonvittnen kunde den omkullblåsta skogen liknas vid en urstjälpt tändsticksask.


Likt tändstickor. Den´nedblåsta skogen på Hedåkersskogen efter Stormfällningen 1954.

Ingen kunde ana att denna trettondags-ur skulle sluta i sådan förskräckelse! Just denna eftermiddag, den 3 januari, hade handlarna i Åhlbergsdal, Hedåker och Västerbykil anordnat julfest för bygdens barn i Hedåkerslokalen och barnen skjutsades dit med buss som kördes av Gustav Hedkvist. När festen var slut hade stormen vidtagit så pass att vägen hade drivit igen över gärdena och bussen fastnade vid Brickmans loge. Barnen och chauffören fick gå in i Skräddars och värma sig i väntan på att man skulle hitta en lösning.


Efter festen. Bussen avgick från lokalen, som är den inringade markeringen längst till höger. Till Skräddars, som är den inringade markeringen längst till vänster, är det knappt 800 meter. X:et  markerar var bussen fastnade.

Räddningen blev Gösta Nyström från Västerbykil. I skytteltrafik körde han hem barnen med sin Fiat 1100!


Fiat 1100 - en liten bil som inte fastnade i drivorna!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag var med och det var så att bussen stannade efter brickmans loge grensle över diket.Bro Anna gick ut för att kolla läget och hennes hatt försvann och hittades på våren vid Gun Ekbergs staket.Vi(Stig Bergman,Ragnar Franzén Bernth Andersson) hämtades av Mats-anders
Gustav och Kalle Franzén beväpnad med snöskyffel i Gustavs Moskovitch(rysk kopia av gammal Opel Olympia)På morgonen hade Matsanders Gustavs skog på¨snar-åsen till stora delar blåst ikull. Ragnar

Erik Pettersson sa...

Tack för din berättelse Ragnar! Med fler detaljer blir historien ännu mer levande. Toppen!