1884 stod handelslägenheten Bernshill i Norr Salbo inflyttningsklar och här kom handlanden J O Bernholm att bedriva både affär och handelsträdgård fram till det tidiga 1900-talet.
Bernshill. |
Lars Larsson Orre.
Innan affären med Orre gjordes upp lät Bernholm avstycka en tomt i det nordöstra hörnet av egendomen för att där uppföra ett bostadshus med affärslokal. 1884 stod allt färdigt och fastigheten fick namnet Bernshill. Här inflyttade nu Oskar tillsammans med makan Vilhelmina (1864-1954) och dottern Anna Viktoria (1882-1971). Med tiden utökades familjen med ytterligare åtta barn: sex pojkar och två flickor.
I sin moderna affärslokal startade Bernholm en omfattande verksamhet. Tidigt visade han tecken på att han visste hur en affärsrörelse skulle skötas. Bland annat såg han inte de andra handelsbodarna som konkurrenter, utan snarare som ett komplement till sin egna rörelse. Därför erbjöd han att dessa småhandlare att göra sina inköp genom honom istället, vilket gav Bernholm möjligheter till större kvantiteter och bättre inköpspriser.
Verksamheten växte och affären sköttes av Bernholm själv, men för att sköta lager och den stora trädgården anlitades tjänstefolk. 1894 noterades det i kyrkboken att ett särskilt handelsbiträde anställdes vilket får tolkas som ett tecken på att affärerna gick riktigt bra.
Innan affären med Orre gjordes upp lät Bernholm avstycka en tomt i det nordöstra hörnet av egendomen för att där uppföra ett bostadshus med affärslokal. 1884 stod allt färdigt och fastigheten fick namnet Bernshill. Här inflyttade nu Oskar tillsammans med makan Vilhelmina (1864-1954) och dottern Anna Viktoria (1882-1971). Med tiden utökades familjen med ytterligare åtta barn: sex pojkar och två flickor.
Handl. J O Bernholm (1856-1933) |
I sin moderna affärslokal startade Bernholm en omfattande verksamhet. Tidigt visade han tecken på att han visste hur en affärsrörelse skulle skötas. Bland annat såg han inte de andra handelsbodarna som konkurrenter, utan snarare som ett komplement till sin egna rörelse. Därför erbjöd han att dessa småhandlare att göra sina inköp genom honom istället, vilket gav Bernholm möjligheter till större kvantiteter och bättre inköpspriser.
I slutet av 1800-talet var regementet å Salbo-hed en plats som under övningsperioderna fullkomligt kryllade av liv och rörelse. Regementet låg förvisso i samma by som Bernholms affär, men alltför avsides för att soldaterna och övriga gäster skulle göra sig besväret att besöka den. Men Bernholm fann på råd genom att öppna en fililal, en ”godtköpshandel”, i anslutning till regementsområdet och strategiskt placerad intill Ansgariiföreningens soldathem.
I köpekontraktet hade Bernholm låtit skriva in ett förbehåll, att han under ett års tid skulle få disponera magasinsbyggnaden och den tillhörande lägenheten, för utförsäljning av sitt lager. Vad tyckte Olsson om detta, vad skulle han säga? Det var bara för honom att acceptera. Men nog måste det ha känts lite märkligt att ha sin företrädare som inneboende hos sig och dessutom som närmaste konkurrent?! Lagom till jul 1902 var lagret slut och Bernholm flyttade med familj till Gävle. Därmed blev Gustaf Olsson ensam handlare i Bernshill.
När Gustaf Olsson flyttade till Norr Salbo var han 26 år och ungkarl och skötte i huvudsak hela verksamheten själv, men ganska snart anställdes en expedit och 1907 gifte han sig med Frida Augusta Boström (1873-1930) från Värmdö (B-län). De fick barnen Rune Gustaf Martin (1909-1999) och Ruth Elena (1913-2005).
Broddbo-filialen. |
Affärerna blomstrade och Olsson såg med tillförsikt på framtiden. 1914 byggdes affären ut i Bernshill och verksamheten kompletterades med en filial i Broddbo stationssamhälle. Det kan tyckas opraktiskt med en filial så långt bort (2 mil), men detta var en ytterst taktiskt drag. De allra flesta varuleveranserna kom på järnvägen, och med en affär och lagerlokal i anslutning till järnvägsstationen kunde man sänka fraktkostnaderna avsevärt. Olsson skaffade sig nu en egen häst och anställde en körkarl för att distribuera varor mellan de olika butikerna.
1920. Handl. David Pettersson tillsammans med hustrun Maria och sönerna Olle och Kalle. |
Vid samma tid hade David Pettersson (1889-1977) just återvänt till Salbohed efter att ha varit i Hästveda (M-län). Där hade han tjänstgjort som arbetsledare vid en nykterhetsanstalt, men på grund av dyrtider och svikande ekonomi tvingades man avveckla rörelsen i Hästveda och anläggningen i Salbohed förstatligades. David var inte intresserad av att vara statsanställd och sökte sig istället en plats inom handeln. Ryktet om Davids byte av yrkesbana nådde den försäljningsbenägne Olsson som genast erbjöd honom att få köpa Bernshill. David tackade vänligt men bestämt nej till erbjudandet. Till ett projekt av denna storlek saknade han både ekonomiska och praktiska tillgångar. Men Olsson såg möjligheterna och istället erbjöd han David en tjänst som expedit under ett år. På så sätt skulle han bli riktigt insatt i arbetet och verksamheten, ett erbjudande som David inte kunde tacka nej till.
Fortsättning i nästa blogg.....