Mors Dag

 

”Mors dag. Vilken vacker tanke! En dag ägnad henne, som varje minut är färdig att offra allt för sina barn, en fattig dag som betalning för ett helt livs omsorger.” Så inleds instruktionerna för firandet av Mors Dag, från 1920.

Mors Dag 1936

Traditionen att fira Mors Dag uppstod i Philadelphia 1905 på initiativ av amerikanskan Anna Jarvis (1864-1948). Hon ville hedra minnet av sin mor, Ann Jarvis (1832-1905), som ömt vårdat sårade soldater under det amerikanska inbördeskriget. Dessutom hade modern bildat Mothers Day’s Work Club för att uppmärksamma kunskapen om allmänna hälsofrågor. Därav föddes idén att instifta en särskild dag för att hedra alla mödrar, som Anna Jarvis menade att ”en mor har gjort mer än någon annan för dig”. Mors Dag firades första gången den 10 maj 1908 och seden spreds snabbt i i övriga USA där den redan 1914 utsågs till officiell helgdag.

Till Europa kom morsdagsfirandet först till Storbritannien i slutet av Första världskriget och spred sig vidare till Skandinavien. I Sverige firades Mors Dag första gången 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg.

Författarinnan Cecilia Bååth-Holmberg (1857-1920) är kanske mest känd för den svenska översättningen av den danska psalmen "Härlig är jorden". Hon var gift med den förste rektorn vid Tärna folkhögskola (U-län), Teodor Holmberg (1853-1935),  och tillsammans hade makarna Holmberg ett brinnande intresse för folkbildning och folkuppfostran. 1881 inrättades på skolan en kvinnlig avdelning som Cecilia ensam förestod och 1907 skapade hon på eget initiativ en husmodersskola. Makarna Holmberg var verksamma vid Tärna folkhögskola åren 1876-1912.

Instruktionshäfte från 1920

I Sverige behövs det tydliga instruktioner när nya seder tas i bruk. 1920, året efter det första firandet av Mors Dag, gav Cecilia Bååth-Holmberg ut ett häfte ”MORS DAG” med förslag på uppvaktningar till mor. De inledande anvisningarna har blivit en klassiker:

För att den nya traditionen verkligen skulle få fäste i samhället uppmanades folkrörelserna att sprida och delta i firandet. 1921 trycktes sången ”Mor, lilla mor, vem är väl som du?” för första gången. Ursprungligen är det en dikt av Astrid Gullstrand och tonsatt av Ellen Heijkorn och den lanserades  i Svensk söndagsskolsångbok under rubriken Mors dag. Den kom sedan att bli insjungen på skiva av bl. a. Lapp-Lisa.

Firandet av Mors Dag kunde även arrangeras utanför hemmet. I frikyrkor eller föreningar ordnades samkväm där alla mödrar var hedersgäster och hyllningar av olika slag framfördes. För att ge en fingervisning om hur morsdagsfirandet skulle gå till, trycktes särskilda Morsdagshäften som gavs ut att ”läsa i hem och skola”. Här fanns alla tänkbara förslag, beroende på hur avancerad uppvaktning man önskade. Dikter och noveller med tydlig modersanknytning hör till de enklare inslagen medan pjäser med rekvisita och scenkostymer hör till de mer ambitiösa.

NTO-lokalen i Västerbykil.

År 2021 fick Västerfärnebo Hembygdsförening emotta en samling sådana häften, utgivna utgivna mellan 1929-38 och kommer ursprungligen från studiecirkelledaren och entusiasten Hjalmar Åhman (1899-1980). Han var med och bildade det lokala studietemplet Decemberblomman och utvecklade därigenom ett nära samarbete med Tärna folkhögskola. Även om detta samarbete uppstod långt efter makarna Holmbergs tid på skolan så fanns säkert spåren kvar efter dem och Mors Dag var väl ett spår om något! Därför kom Mors Dag – genom studietemplets samarbete med Tärna folkhögskola och Hjalmar Åhmans aldrig sinande engagemang – att introduceras i Västerbykil redan under 1920-talet. Här fanns en bygd och en vilja att hänga med i tiden.

Mors Dag 1938