söndag 17 september 2017

Förbudsomröstningen 1922

Idag är det kyrkoval, ett val som ofta kallas "Det glömda valet" – kanske av okunskap, kanske av ointresse. Då kom jag att tänka på ett val som genomfördes för 95 år sedan, en folkomröstning som verkligen engagerade landets befolkning – Förbudsomröstningen 1922.



Propaganda. Motståndarna till ett förbud var allt annat än organiserade. Med hjälp av konstnären Albert Engströms numer klassiska affisch till kräftpremiären 1922, fick "nej-rösterna" stora sympatier.



Bakgrund

Det svenska samhället led svårt av den stora alkoholkonsumtionen i landet. För att motverka detta började det svenska folket organisera sig i olika föreningar och sammanslutningar som i förlängningen bildade en mängd av olika nykterhetssamfund.

På initiativ av läkaren Ivan Bratt infördes 1919 ett ransoneringssystem för att stävja alkoholproblemet – motboken. Det blev upptakten till dagens rubrik.



Agitation. De som förespråkade ett förbud var nykterhetsrörelsen. För att slippa scenen som affischen visar, uppmanades man att rösta "JA"!


Under 1910-talet hade alkoholförbud införts i grannländerna Norge och Finland. Skulle Sverige göra likadant? Den 27 augusti 1922 hölls en rådgivande folkomröstning och engagemanget var stort! 55,1 % av de röstberättigade deltog och resultatet blev oerhört jämt. 48,8 % röstade för ett förbud och 50,8 % emot.



IOGT-logen i Hedåker.


Valkampanjen inför detta val drevs inte av några politiska partier utan sköttes enbart av fristående organisationer för och emot. De som var bäst på att organisera sig var förbudsivrarna. I Västerfärnebo bildades en förbudskommitté som samlade representanter från NTO-templen i Hällby, Västerbykil och Rosshyttan; IOGT-logerna i Hedåker och Salbohed samt baptistförsamlingarna och missionsförsamlingen. 

Agitationstalare reste land och rike kring och höll föredrag till förbudets fördel. För att locka väljare ordnade Förbudskommittén möten runtom i socknen och den 13 augusti 1922 arrangerade man dessutom ett demonstrationståg i norra socknen. Med sång och spel tågade socknens nykterister under vajande fanor och standar från Logen i Hedåker till Templet i Västerbykil där pastor John A. Andersson från Amerika agiterade för ett alkoholförbud. I USA hade totalt alkoholförbud införts 1920. Detta möte var kanske en bidragande orsak till att 68 % av valdeltagarna i norra sockendelen röstade för ett förbud.


NTO-templet i Västerbykil.


lördag 9 september 2017

Studietemplet Decemberblomman

Ur folkrörelserna som växte fram i slutet av 1800-talet bildades studieavdelningar som arrangerade cirklar och kurser i allmänbildande ämnen som demokrati och samhällsansvar men även i praktiska övningar.




Konserveringskurs. 1919 ordnade studietemplet Decemberblomman en kurs i hemkonservering.
Främre raden från vänster: Elin Nordin, Agnes Johansson, Gerda Gustavsson, Mina Pettersson, kursledaren (namn okänt), Altina Ålberg, Gunhild Andersson. Mellanraden från vänster: Edit Nordin, Hulda Åhman, Maria Gustavsson, Elsa Mattsson, Elna Andersson, okänd, Anna Hellstrand, Edla Nyström. Bakre raden från vänster: Johanna Bergman, Anny Johansson, okänd, Karin Bäckman, Ida Källberg, Edit Gustavsson, okänd, Anna Pettersson, Anna Gustavsson, okänd, okänd.



I Västerbykil bildades Templet 1714 Hoppet av TO 1906. Sedan lokalen byggts 1909 ökade verksamheten och diskussionsmöten ordnades för att lära medlemmarna att argumentera, tänka kritiskt och läsa in ämnen.


I nykterhetsrörelsen har alltid män och kvinnor varit jämställda, men jämställdheten var då som nu ett givet diskussionsämne. I gamla protokoll kan man läsa om den första tidens ämnen: ”Huru skola vi få våra eljest så pratsamma systrar att yttra sig något?” eller ”Vilken uträttar mest inom Templet [nykterhetsföreningen], mannen eller kvinnan?” En het debatt utbröt då man önskade att inköpa en ny förskärare. Striden vanns av templets systrar efter att de hotat med att gå i strejk!




Templet. så här såg Västerbykils NTO-lokal ut 1909-1958.



1914 bildades studietemplet Decemberblomman, en underavdelning till nyss nämnda förening. Studietemplets första huvudsakliga uppgift blev att bygga upp ett bibliotek där endast medlemmar hade tillträde och möjlighet till lån. I januari 1919 beslutade man att öppna biblioteket även för allmänheten för ett pris av 5 öre/band.


Att ortsbefolkningen verkligen törstade efter kunskap, trots det myckna sysslorna hemma på gårdarna vittnar ett protokoll om, från sommaren 1919. Då träffades studietemplet till ett möte som började först kl. 23:30! Och mötet innehöll två föreläsningar och tre diskussionsfrågor samt någon föreningsfråga. Dessutom granskades skattmästarens räkenskaper och en revisionsberättelse upprättades! När mötet avslutades, framgår ej…



Studiecirkel i NTO-lokalen, Västerbykil.


Studietemplets verklige eldsjäl Hjalmar Åhman. 1923 -1978 var han studieledare och många är de studieämnen och cirklar som avklarades under hans ledning. Hans första studiecirkel genomfördes vintern 1923 i ”kommunalkunskap”. 25 sidor genomlästes redan första kvällen och sedan diskuterades det lästa till sena natten, men då kom man överens om att spara på innehållet. Annars riskerade man att inte ha något kvar att prata om nästa gång!


Hjalmar var en god talare och mötesledare som utarbetade sitt egna ledord som han ofta avslutade sammankomsterna med: ”I varje stund, då vi lyckas frigöra oss från själviska och lågsinnade tankar, höra vi inom oss röster som mana till strävan mot höga ideal. Må dessa röster aldrig tystna, och må vi aldrig upphöra att lyssna till dem. Såsom livets ledstjärnor skall de då visa oss framåt och uppåt.”


Hjalmar Åhman (1899-1980).