söndag 14 juli 2019

Den Hedströmska affären i Hebo

Plötsligt en dag så sammanfaller min ledighet med ett regnväder och jag får inspiration till att berätta något historiskt från bygden. Denna gång är det handlanden Hedström och hans maka som står på tur, vars handelsbod stängdes för exakt 100 år sedan.



Hedströms. Så här såg det ut när det begav sig i slutet av 1800-talet och det är inte mycket som har förändrats. Mellan fönstren på byggnaden till vänster kan man skymta affärsskylten.



Kopparbergsvägen, som går från Nykrogen i norr till Tomta i söder, är en mycket gammal väg och var en gång i tiden en viktig transportled i utvecklingen av Sverige. Här forslades kopparmalmen från gruvan i Falun, därav namnet. Sedan lagen om handelns rörelsefrihet  instiftades 1864 blev det möjligt att driva handel utanför städerna och då var det mycket attraktivt att öppna handel längs vältrafikerade vägar. Därför startades i Hebo den första handelsboden omkring 1870 av snickaren Julius Walfrid Hedlund, född 1845 i Fågelvik (S-län). Men det var svårt att skapa behovet av en handelsbod hos de självhushållande grannarna. Redan 1872 avflyttade han från orten och affärsverksamheten upphörde.

På hösten 1875 bosatte sig Carl Adolf Jonsson här med sin familj. Han var född 1845 i Köping och tillsammans med hustrun Brita Carin Johansson (1846-1938) återupptog de föregångarens försök att idka handel. Familjen utökades med två söner innan man efter ett par år bröt upp och flyttade igen.




Handlanden J. W. Hedström (1843-1915)


1878 kom gårdens näste ägare – Johan Wilhelm Hedström, affärens namngivare. Han var född 1843 i Haraker och gift med Charlotta Matilda Johansson och de fick åtta barn tillsammans. Vid den här tiden hade inte lanthandeln fått sitt riktiga genombrott än varför de små handelsbodarna oftast drevs som en binäring till den huvudsakliga verksamheten. Hedström titulerades den första tiden som sadelmakare och hemmansägare, men så småningom ändrades titeln till endast handlanden. Nämndeman var ytterligare en titel han uppbar en tid.

Under 35 år var Hedström ensam handlare i Hebo och besvärades inte av någon konkurrens, men 1914 öppnades ytterligare en butik – bara ett stenkast från Hedströms! Ungefär samtidigt bröt Första världskriget ut och det blev svårt med importerade varor, bland annat kaffe. Under hösten 1914 gjorde några Hebobönder en gemensam resa till Sala där de blev erbjudna att köpa 10 kg kaffe till ett extra förmånligt pris. 

”Kaffet kommer att bli dyrt. Nu kostar det 2:-/kg, men om Ni köper 10 kg på en gång får ni det för 1:90/kg istället!”, löd erbjudandet. Alla Hebobönder köpte på sig 10 kg var – alla utom en som åkte hem och berättade om erbjudandet för Hedström. ”Jag köpte inget eftersom jag handlar allting av Dig. Jag förstod ju att jag får köpa 10 kg av Dig också till samma pris.” 

Hedström kände sig säkert en aning smickrad av att ha så lojala kunder, men han krusade ingen! Därför blev svaret följande: ”Nej, det är alldeles omöjligt! Ett kilo kan du väl få 10 öre billigare, men 10 kg är då alldeles omöjligt!!” Och så blev det, Hedströms affärsprinciper ändrade man inte på i första taget.

Kort tid därefter drabbades Hedström av sockersjuka, en vid den här tiden ännu obotlig sjukdom och han avled i januari 1915, 71 år gammal. Därmed slapp han undan fler bekymmer om konkurrenter och besvärliga prissättningar.



"Madam" Hedström (1847-1927)


Efter Hedströms död fortsatte hans änka Charlotta Matilda ensam att driva handelsboden och lantbruket.

Hon kallade sig ”Madam Hedström” vilket var en fin titel som gärna förknippades med ”fint folk” som inte arbetade. Men Madam Hedström kunde jobba hon! Trots att hon hade en dräng som skulle hjälpa henne med lantarbetet så var det hon som gjorde grovjobbet!

Det berättas att sedan maken dött skötte hon både butiken och mjölkningen av gårdens kor på egen hand. Ibland hände det att kunderna kom till en obemannad butik men man visste att söka expediten i ladugården. Men Madam Hedström var inte rådlös, hon fann alltid någon lösning. Bäst var ju om en sånt här tillfälle inträffade på sommarhalvåret. Då kunde hon uppmana kunderna att: ”Gå ut i trädgården å smaka på bären me'ns jag mjölkar färdigt – jag kommer så fort jag kan!”

I tre år skötte hon affären själv, men på grund av ransoneringstider och redovisningsbekymmer valde hon att avveckla butiken. Dessutom hade hon fått ökad konkurrens från den moderna affären i granngården. Så sålde hon sedan egendomen till Klas Palmberg (1866-1947) och köpte sig torpet Östermalm i Hebo, men drabbades av ohälsa och bodde sista åren som inhyses hos Per Erik Jansson i Hebo. 

Madam Hedström gick ur tiden 1927, 80 år gammal.



Hedströms gravvård på Västerfärnebo kyrkogård.


Den här berättelsen är hämtad från J. Davids bok om butikshandeln i Västerfärnebo.