För 50 år sedan....

 

Den 30 oktober 1974 stängdes Kalle Petterssons lanthandel för gott. Därmed slöts en hundraårig epok av lanthandlare Sörgärdsbo.

1974. Kalle Pettersson i samspråk med sin far, J. David Pettersson utanför affären i Sörgärdsbo inför nedläggningen.

Det är verkligen spännande det här med att blogga! För det första är väldigt roligt att se hur många som hittar hit, läser om tider som flytt och sedan pratar med varandra om hur det var. I förlängningen kan dessa minnen komma mig till kännedom och därigenom ge "mer kött på benen" till ett tidigare inlägg. Genom "ringar på vattnet" blir fler engagerade och på så vis kan flera hjälpa till att hålla liv i historien.

Brohill, Sörgärdsbo 1973.

Ett sådant exempel är historien om farfar Kalles affär i Sörgärdsbo. Efter att ha publicerat den på bloggen började kommentarer att dyka upp: beskrivning av affären, farfar som handlare och händelser runtomkring. Till exempel berättades det om julskyltningarna, hemkörningarna, och en dam berättade att man hemma hos henne kallade butiken för ”Kalle-färn”, en sammandragning av Kalle-i-affärn. En varm och hjärtlig benämning på något och någon som alla i byn hade en relation till. Kalle var uppskattad som handlare och trivdes själv bland sina kunder.

Samråd. Ruth och Kalle innanför disken, i samråd om någon viktig detalj.

Affärshuset Brohill uppfördes 1944 och var en verklig sensation på sin tid: affärslokal och bostad i samma plan samt hel källare. Här installerades både centralvärme, rinnande vatten och badrum. Brohill var det modernaste huset i hela Sörgärdsbo.

Kalle Pettersson (1917-1999) kom att bli den förste och ende handlaren i Brohill. Från att affären nyöppnade den 1 november 1944 fram till 1959 drevs den som filial till affären i Norr Salbo. Därefter friköpte Kalle rörelsen och blev sin egen. Till en början bemannades affären av anställda expediter men från 1962 sköttes den enbart av Kalle och hustrun Ruth (1919-1983).

Utkörning. Kalle och dottern Eva redo för att ge sig iväg på utkörning.

En lanthandel som den i Brohill måste vara välsorterad med ett omfattande sortiment för att ha lönsamhet. Den som drev en lanthandel kunde verkligen inte ligga på latsidan och arbete fanns så det räckte till dygnets alla timmar. Som om det inte var nog med att sköta själva affären och beställningar, erbjöd de flesta lanthandlare hemkörning till avlägset boende kunder, ett arbetsmoment som tog mycket tid i anspråk. Kalle hade en vida spridd kundkrets som expedierades genom hembesök under eftermiddagar och kvällar. Upptagningsområdet sträckte sig från Västerby i norr och till Vrenninge i söder. Efter hemkomsten väntade bokföring och annat pappersarbete.

I slutet av 1960-talet skedde en stor utveckling inom livsmedelsbranschen. Snabbköpen slog igenom och medförde ett allt bredare sortiment, som i sin tur krävde större lokaler. Det utökade sortimentet ställde också större krav på kyl- och frysanläggningar - stora och kostsamma investeringar som blev dödsstöten för många mindre lanthandlar, bland dem den i Brohill. En ombyggnad för hundratusentals kronor var inte ekonomiskt försvarbart. Kalle försökte sälja verksamheten och ett par intressenter hörde av sig, men ingen som var beredd att investera i någon större ombyggnation. Det avgjorde saken och i september 1974 beslutade man sig för att lägga ned.

Sista dagen. Här ses två generationer Pettersson innanför disken i Gärdsbo affär, den 30 oktober 1974. 

Från vänster: Ruth, J. David och Anna, Kalle.

Onsdag den 30 oktober 1974 var affären i Brohill öppen för sista gången. På kvällen vred Kalle om nyckeln till affärsdörren för sista gången. Därmed var 30 år som handlare i Sörgärdsbo över och för första gången på ett helt sekel var byn utan affär.

Petterssons affär i Brohill

Den 1 november i år var det exakt 75 år sedan som köpman J. David Pettersson öppnade en modern lanthandel i Sör Gersbo.

Lanthandeln i Brohill 1944.

Historien tar sin början redan 1922 hos handlanden J. David Pettersson i Norr Salbo. Som nitisk handlare gjorde han allt för att ständigt vidga kundkretsen och till de mer avlägsna kunderna erbjöd han hemkörning. I samband med dessa utkörningar kom han i kontakt med Dal-Pers Mor som bodde i Brobacke, Sör Gersbo.

Dal-Pers Mor berättade om hur hennes framlidne make hade haft en handelsbod, men den hade nu varit stängd ett tiotal år. Det gav J. David en idé om att här öppna en filial i Dal-Pers gamla lokaler. 

Filialen i Brobacke 1944.

Filialen var öppen varannan dag och förestods av J. Davids expediter. Men den gamla handelsboden var alltför sliten, tungarbetad och hade dessutom ett ganska ocentralt läge. Därför beslutade sig J. David för att köpa en tomt invid Skultunavägen och där uppföra ett modernt affärshus i ett plan, med bostad och butikslokal samt hel källare. Den nya fastigheten fick namnet Brohill.

Brohill är uppkallelsenamn som troligen skapades av en sammansättning av den gamla butiken i Brobacke och samhörigheten med Bernshill – huvudaffären i Petterssons verksamhet. Brohill stod inflyttningsklart på hösten 1944.

Den 1 november öppnades den nya affären som skulle visa sig vara en lyckad satsning. Sista året i Dal-Pers såldes varor för 51 000 kr (motsvarar ca. 1 100 000 kr), men första året i den nya såldes det för 110 000 kr ( ca 2 300 000 i dagens penningvärde). 

1944. Interiör från nyöppningen i Brohill.

Föreståndare för Gersbo-filialen blev sonen Kalle Pettersson (1917-1999). Han hade förestått filialen i Dal-Pers den sista tiden och blev nu den förste och ende handlaren i Brohill, som drevs som filial fram till 1959 då Kalle friköpte den och blev sin egen.

Kalle och Ruth Pettersson.

Men det var ingen lättskött affär han blev ägare till. För att stärka kundunderlaget erbjöd man hemleverans till avlägset boende kunder. En arbetsam och tidskrävande service som uppskattades mycket av dem som annars hade svårt att ta sig till affären själva. Utkörningar var inget unikt för butiken i Sör Gersbo, utan förekom hos de flesta lanthandlare som komplement till butiksförsäljningen. När Kalle åkte på utkörningar sköttes butiken av hustrun Ruth (1919-1983).

Oktober 1974. Kalle Pettersson (t v.) tillsammans med sin far J. David Pettersson i en tidningsintervju i samband med nedläggningen.

Med tiden blev det allt svårare att driva en liten lanthandel. Dålig lönsamhet och hälsovårdsmyndigheternas krav på ombyggnation gjorde det inte ekonomiskt försvarbart att fortsätta. Därför såldes lagret ut och den 31 oktober 1974 stängdes lanthandeln i Brohill för gott. Därmed gick butikshandeln i Sör Gersbo i graven efter 50 år i samma familj.

Farfar Kalle 100 år, del 2

Här fortsätter historien om min farfar, lanthandlaren och söndagsskolläraren Kalle Pettersson.

Söndagsskolan i Västerbykil 1960.

Kalle blev med tiden en institution i Söndagsskolan i Västerbykil. Många är de forna söndagsskolbarn som berättat om hur Kalle gjorde Söndagsskolan eftertraktad – han bjöd på karameller! Dåtidens barn var inte bortskämda med godis och sötsaker, men Kalle visste var ”skatten” fanns.

När Kalle började som söndagsskollärare i början av 1930-talet, fanns det tre frikyrkoförsamlingar i socknen som delade på ansvaret för söndagsskolorna – men var för sig: baptister för sig, fribaptister för sig och missionare för sig. Sedan fribaptistförsamlingen dog ut på 1960-talet började missions- och baptistförsamlingarna samarbeta alltmer och därmed fick Kalle också hjälp vid söndagsskolan i Västerbykil av Lars och Birgitta Hedlund.

Petterssons affär i Sör Gersbo.

Att Kalle skulle bli handlare som sin far var tidigt utstakat. Som barn fick han och brodern Olle hjälpa till med varjehanda sysslor i affären i Norr Salbo. Med tiden fick han alltmer ansvar och vid 18 års ålder blev han filialföreståndare i sin fars butik som fanns i Brobacke, Sör Gersbo. Filialen var öppen varannan dag, de andra dagarna dagarna hanterades hemleveranser. Eftersom många av kunderna saknade telefon, cyklade Kalle ikring och tog upp beställningarna och varorna kördes sedan ut ifrån affären i Salbo.

Behovet av filialen i Sör Gersbo var stort, men lokalen i Brobacke var både gammal, sliten och tungarbetad. Därför byggdes en tidsenlig villa med affärslokal och bostad invid Skultuna-vägen och den nya affären öppnades till julhandeln 1944.

1948. Bröllopsgäster på trappen till Ösby missionskyrka den 16 maj 1948.

Den 16 maj 1948 gifte sig Kalle med Ruth Ågren från Viggbo. De hade träffats i missionsförsamlingens juniorförening och bröllopet stod i Ösby missionskyrka, den mest centrala platsen i makarnas liv. Året därpå föddes dottern Eva och sex år senare sonen Lasse.

Sista dagen. Den 31 oktober 1974 stängdes affären i Sörgärsbo för gott.
Från vänster: Ruth Pettersson, J. David och Anna Pettersson, Kalle Pettersson.

Butiken i Sörgärsbo drevs den första tiden som filial till Salbo-affären men 1951 överlät J. David affären till Kalle att driva i egen regi. Petterssons affär i Sörgärsbo hade ett stort upptagningsområde och erbjöd hemleverans av varor så sträckte sig kundkretsen ända ifrån Västerby i norr till Vrenninge i söder. Varor kördes även till både Svanå och Ramnäs.

Men livet som lanthandlare var oerhört slitsamt. Dagarna började med kontorsarbete och avslutades med utkörningar. Mycket arbete, långa dagar och dålig lönsamhet ledde till att affären stängdes för gott den sista oktober 1974. De resterande åtta åren fram till pensioneringen, arbetade Kalle på Benzlers industrier i Sala, en tid med reglerade arbetstider. 1983 blev han änkeman.

70 år. Kalle med sina blommor och presenter den 28 juli 1987.

Kalle bodde kvar i Sörgärsbo till 1988 då huset såldes han flyttade till en lägenhet på Kattkärret i Västerfärnebo kyrkby. Som pensionär fick han tid att resa och besökte både Israel och Nordkap. Nu väcktes även nytt intresse: bakning. Bullar, cocostoppar, havreflarn och punschkaka var hans verkliga paradnummer!

Klädinsamling. Kalle deltog i ideellt hjälparbete till fattiga länder. 
Här ses han vid Röda korsets klädinsamling i Bygdegården.

Kalle var den vänlige medmänniskan som ville alla väl. Han skjutsade dem som inte kunde komma själva och hjälpte dem som inte klarade sig själva – inget var omöjligt för honom!

I missionsförsamlingens barn- och ungdomsarbete fortsatte han så länge han orkade. Ännu vid nästan 80-års ålder cyklade han runt till bygdens skolor för att informera om församlingens verksamheter. Alltid lika entusiastisk!

Efter ett långt liv med mycket arbete insomnade farfar Kalle den 28 oktober 1999, 82 år gammal.

I Häggebäcken. Här en bild från missionsförsamlingens tältmöte i Häggebäcken 1946 under pastor Petrus Rimdahls ledning (längst till vänster). Det är Kalle som spelar fiol och brodern Olle som sitter bakom orgeln.

Farfar var mycket musikalisk och spelade själv piano, orgel och fiol – en god tillgång under åren som söndagsskollärare.

Den sång som alltid kommer att förknippas med farfar, är ”O, store Gud”. Han sjöng den ofta, inte minst på den tiden då han var handlare. Den inledande raden i kören lyder: "Då brister själen ut i lovsångsljud...." Det berättas att då han gick ut från affären och dörren slog igen bakom honom, så brast själen uti lovsångsljud så det hördes i Gersbo by! Och spelade den på piano så spelade han med en oefterhärmlig inlevelse!

Dal-Pers affär i Brobacke

Alldeles nyligen ordnades en byfest för de boende i Sör Gersbo där det bland annat förekom frågesport i ”Gersbo-kunskap”. En fråga hade handlat om vem som var den förste handlaren i Sör Gersbo – Pettersson eller Dal-Per? Och här kommer svaret.

Affären i Brobacke 1944.

I korsvägen i Brobacke, Sör Gersbo, fanns till mitten av 1940-talet en hög tvåvåningsbyggnad som kallades Dal-Pers affär. Platsens benämning har samma ursprung som Brobacke i Hedåker, dvs. en bro i anslutning till en backe.

Brobacke i Sör Gersbo som det nu ska handla om, ligger på Prästtorps ägor och år 1883 upprättades ett torpkontrakt på 49 år mellan Prästtorps ägare Carl Gustaf Hellström (1855-1916) och gårdfarihandlare Fix Per Olsson.

Fix Per Olsson var född 1851 i Gagnef (W-län) och försörjde sig som gårdfarihandlare och vandrade omkring och saluförde hantverksalster och lättare smidesarbeten. Med sin lastade dragkärra besökte han socknarna i södra Dalarna och norra Västmanland.

Han gifte sig 1877 med Kerstin Olsdotter (1853-1941) och fick med henne dottern Matilda Kristina (1878-1893). 

Dal-Pers familjegrav. På Västerfärnebo kyrkogård finns detta gjutjärnskors kvar över "P Dalbergs familjegrav". Gravvården anskaffades då dottern Matilda Christina avled 1891, endast 13 år gammal. Hennes namn och årtal finns gjutna i korsets andra sida.

Men som sagt, 1883 flyttade Fix Per med sin familj till Västerfärnebo. Eftersom han var dalkarl blev det naturligt att kalla honom Dal-Per, så naturligt att Fix Per själv valde att byta efternamn. Först kallade han sig 'Berglund', men sluligen bestämde han sig för 'Dalberg'.

Sedan Dal-Per kommit till rätta i Brobacke fortsatte han som gårdfarihandlare i den nya hembygden och i angränsande socknar.

Omkring 1890 hade han lyckats spara så pass mycket att han hade råd att bygga om torpet i Brobacke. Stugan förvandlades nu till en tvåvåningsbyggnad med bostad i övre planet och butikslokaler i det nedre.

Dal-Per slutade nu som gårdfarihandlare och öppnade istället en liten handelsbod. Men hans vandringar med dragkärra fortsatte. För att förse sin butik med varor fick han hämta dem själv och det gjorde han hos handlanden Oskar Bernholm i Norr Salbo.

Dal-Per drabbades av diabetes, en obotlig sjukdom i början av 1900-talet och avled 1910, 59 år gammal. Hans änka, Dal-Pers Mor kallad, sålde då ut lagret och butiken stängdes.

Tolv år senare, 1922, hade Bernholms affär i Norr Salbo bytt ägare. Den nye ägaren hette J. David Pettersson (1889-1977) och ville utvidga sin verksamhet. J. David hade likt sina företrädare i Norr Salbo erbjudit utkörning av varor, men eftersom det inte fanns någon butik i Sör Gersbo med omnejd hade han en stor kundkrets i dessa trakter.

Genom hemleveranserna kom J. David i kontakt med Dal-Pers Mor som berättade om sin framlidne makes handelsbod. Det kanske vore idé att här öppna en filial?

Sagt och gjort. Hyreskontrakt upprättades om att J. David skulle få nyttja nedervåningen till butiksverksamhet till en kostnad av 25:- i månaden. Filialen i Brobacke var öppen varann dag och förestods av J. Davids expediter.

På affärstrappen. Här ses expedit Linnéa Wennström vid entrén till J. Davids filial i Brobacke.

Från början av 1940-talet förestods Brobacke-filialen av J. Davids son Kalle Pettersson (1917-1999) som här började sin karriär som lanthandlare.

Men samtidigt rasade andra världskriget ute i Europa och Kalle blev inkallad. Hans ersättare bakom disken blev nu J. Davids trotjänarinna Linnéa Landgren (1903-1986).

Sedan Dal-Pers Mor flyttat till ålderdomshemmet och gått ur tiden fortsatte J. David att driva sin filial i Brobacke. Men den gamla butiken var alltför sliten och tungarbetad. Dessutom låg den lite avskiljt. Därför bestämdes det att ett nytt affärshus skulle uppföras mer centralt, längs Skultuna-vägen.

Interiör 1944. Så här såg Brobacke-affären ut strax innan stängning i december 1944.

Till julhandeln 1944 stängdes butiken i Brobacke för sista gången. En ny butik öppnades nu i en nyuppförd byggnad och Dal-Pers gamla affär plockades ned och såldes. Kriget hade gjort att vedförråden överallt sinade och allt som gick att omvandla till vedbrand var eftertraktat. Den gamla affärens öde blev alltså som ved, ett öde som delades med många andra överblivna byggnader.

Så det här är alltså svaret: Dal-Per var före J. David och Kalle Pettersson – JA, men han var inte den förste handlaren i Sör Gersbo. Vem det var, är en annan historia!