Bland Gösar och Knösar, del 1

För en månad sedan, första veckan i augusti, genomfördes den andra upplagan av Svartådalsveckan. Svartådalsveckan är en bygde- och kulturvecka i Västerfärnebo och Fläckebo, med underrubriken: ”För gösar, knösar och annat löst folk”, en kommentar som kräver sin förklaring.

Knösen och Gösen på invigningen av Svartådalsveckan -25.

I januari 2025 blev jag kontaktad av en planeringsgrupp som arbetade med att skapa en bygde- och kulturvecka (likt By slånkvicku) i Svartådalen. Man frågade mig om det fanns något gammalt, dialektalt ord för fest/kalas eller något annat som kunde vara användbart.

Jag tog mig en funderare. ”Fest eller kalas? På Färnbomål?!” Spontant kom jag att tänka på ordlistan över västerfärnebomålet (vfm) i Mälbyboken. Jodå, där fanns ordet ’jässbu’ som betyder ’gästabud’ eller ’kalas’, men det tyckte inte jag och det tyckte inte gruppen var tillräckligt slagkraftigt för att vara användbart.

”Ett annat gammalt uttryck för kalas, är ordet ’G I L L E’, men det är ju ungefär likvärdigt som ’gästabud’ och det kanske syftar mer på matbjudningar än andra aktiviteter,” sa jag och det höll de andra med om.

Färnbo Gösagille. Första sidan på Västmanlandsringens 

medlemstidning, oktober -82.

Men apropå ordet ’gille’ (som också är ett gammalt begrepp för 'förening', 'sällskap' eller 'samfund') kom jag att tänka på ett folkdanslag som existerade i Västerfärnebo i början av 1980-talet. De kallade sig för ’Färnbo Gösagille’. Det kanske skulle kunna vara nåt. Inte namnet i sig, men ”gösen”! Efter gammalt har folket i Färnbo kallats för ’gösar’, men fanns det någon motsvarighet om folket i Fläckebo? Jag lanserade idén för arbetsgruppen som genast nappade på förslaget och OM det fanns något liknande om Fläckeboborna så skulle detta vara något att gå vidare med.

Harakers hembygdsmuseum.

Så drog detektivarbetet igång. I Färnboboken omnämndes flera närliggande socknar, men märkligt nog inte Fläckebo. ”Men varför gå över ån efter vatten?”, tänkte jag och kontaktade Kerstin Wistrand, f d. ordförande i Fläckebo hembygdsförening, som genast kunde klargöra att ”fläckeboborna kallades ju för knösar”. Där och då föddes nya frågor: hade dessa namn något syfte? Hur vida ikring har de förekommit? Finns det fler än de i Färnboboken? Har inte jag sett en förteckning över s k. inbyggarbenämningar? Jo, men var?!

Jag drog mig till minnes att jag nog sett en sådan på en dörr vid Harakers bygdegård. Men hur länge sedan är inte det?! Fanns den kvar? Här fanns ingen tid att förlora, jag kontaktade Harakers bygdegårdsförening, som tjänstvilligt gav sig ut i snö och mörker med ficklampa och kamera för att leta reda på listan jag sökte. Här ett axplock ifrån listan:

Folkärna lortar o Grytnäs krokar

Norbergs kusar o By sockens tokar

Färnebo gösar o Fläckebo knösar

 Möckerta kottar å Kila män,

Å Sal'sockens tjyvanä lever fäll än!

Eftersom flera av namnen rimmar, åtminstone ljudligt, är det troligt att det funnits en numera bortglömd minnesvers för att komma ihåg alla märkliga benämningar. Bevis för det vittnar slutklämmen om eftersom den har fått behålla sin ursprungliga rytm och melodi. 

Vintern gick och till våren hade planerna för projektet börjat ta form. Medverkande och aktiviteter började anmäla sig till evenemanget, som nu döpts till ’SVARTÅDALSVECKAN’. När det sedan började affischeras om veckan så måste jag faktiskt erkänna att jag kände lite extra stolthet, när jag såg att under rubriken stod i mindre bokstäver: ”för gösar, knösar och annat löst folk”. Där hade mitt bidrag till inspiration letat sig in i rubriksättningen.

Efter midsommar hade spridningen av programblad och affischer tagit fart, men ”gösar, knösar och annat löst folk” – vad är det?! Planeringsgruppen tog på nytt kontakt med mig och föreslog att jag, tillsammans Kerstin Wistrand, skulle vid invigningen agera ”gösen och knösen” för att reda ut vad dessa märkliga benämningar egentligen är för någonting.


Jaha, då var det färdigt igen: för var hittar man information om detta? Förutom Färnbobokens noteringar så kunde jag inte påminna mig om att jag stött på någon riktig förklaring av dessa namn nånstans. Jo! Plötsligt mindes jag ett uppslag i en bok jag sett när jag gick på Sjöviks folkhögskola. Men vad var det för bok? Och HUR skulle jag få fatt i just den boken, med så kort varsel?!!

Fortsättning i nästa blogg.