Den Karlströmska affären i Västerbykil

 

I år är det 140 år sedan handlanden Per Erik Karlström öppnade sin handelsbod i Västerbykil. Den kom att existera i över 90 år och drivas av femton handlare.

Västerbykils diversehandel omkring 1940.

På annandag jul 1879 sammanvigdes hemmansägarsonen Per Erik Karlström från Klingholmen och Anna Matilda Karlsson från Sör Salbo. De var båda aktiva inom frikyrkorörelsen som nyligen etablerat sig i bygden. Per Eriks far var en av initiativtagarna bakom bildandet av Västerfärnebo missionsförening och Anna Matilda var dotter till väckelsepredikanten Gustaf Karlson.

1881 föddes sonen Per Emanuel. Eftersom föräldrarna ansågs som utbrytare ur svenska kyrkan och moderns far var predikant, förrättades dopet av fadern Per Erik själv, en handling som inte sågs med blida ögon av kyrkan, men prosten i Västerfärnebo tog inte strid för detta utan noterade endast ”obekräftat lekmannadop” i kyrkoboken.

Anders Carlström (1818-1891) och makan Anna Matsdotter (1817-1904).

I Västerbykil fanns ett s k. Frälsehemman. Det innebar att detta hemman ägdes av en frälseman dvs. en adelsman som genom sitt ämbete var skattebefriad och hemmanet drevs av en arrendator som bl a ålades att leverera kol till järnframställningen. Frälsehemmanet i Västerbykil kom att under ett par hundra år vara bunden till patronerna på Högfors och Ängelsberg och deras produktion.

År 1870 gick Ängelsbergs bruk i konkurs och många av brukets gårdar såldes ut på auktion, däribland Frälsehemmanet i Västerbykil som köptes av Per Eriks far Anders Carlström (1818-1891) för 7 000 riksdaler. Detta hemman hade hållits samman sedan medeltiden men delades nu upp i tre enheter, benämnda efter sitt geografiska läge: Västergården, Mellangården och Östergården. 

1872 var delningen genomförd och den förste bonden i Västergården kom att bli Anders Carlströms son och namne, Anders Karlström (1846-1894).

Handlanden P E Karlström (1854-1923)

1881 flyttade även Anders bror, Per Erik, till Västergården och ganska snart öppnade han där en handelsbod, om än i blygsam skala. Inom några år hade den lilla handelsboden växt till en omfattade verksamhet och Per Erik lät uppföra på broderns mark ett tidstypiskt affärshus med glasveranda och snickarglädje där affärslokal och rum för anställda inreddes på nedervåningen samt bostad för honom själv på övervåningen.

Karlströms diversehandel på 1890-talet.

Affärerna blomstrade och 1888 anställdes det första biträdet: Klara Charlotta Larsson från Nora (T-län). Året därpå utökades personalstyrkan med ytterligare ett biträde –  Emma Albertina Gustafsson (1870-1896).

Karlströms i Rosshyttan.

För att stärka verksamheten ytterligare öppnade Karlström flera filialer runt om i bygden: i Hedåker, Klingbo och en i Rosshyttan. Att öppna en filial i Rosshyttan var en välplanerad satsning eftersom här fanns både järnväg och station vilket gjorde det möjligt till stora inköp med låga transportkostnader. Rosshyttan var länken ut i stora världen.

Per Erik Karlström kom att driva sin omfattande verksamhet fram till 1902 då han sålde Västerbykils-affären, men behöll affären i Rosshyttan dit han med familjen sedan flyttade. Butiken i Hedåker behöll han också. När filialen i Klingbo avvecklades är inte känt, men den försvann troligen i samband med att Karlström flyttade från Västerbykil.

Västerbykil 1902. Stående från vänster: Anna-Karin och August Andersson samt dottern Signe. Sittande från vänster: döttrarna Hulda och Hanna. Kvinnorna i bakgrunden är inte kända.

Ny handlare blev nu August Andersson, född 1862 i Folkärna (W-län) men kom närmast ifrån Sunne (S-län). Trots detta fanns en glasklar anknytning till bygden genom att han gift sig med Anna-Karin Lindberg, född 1854 i Västerbykil. Tillsammans hade de tre döttrar. Handlare Andersson var även han medlem i missionsförbundet och under den korta tid han bodde här hann han med att bli både ordförande och biträdande predikant i Västerfärnebo missionsförsamling. När han predikade var det fullsatt i missionshuset! 

  August Andersson drev affären till 1905.

Nu såldes fastigheten till hemmansägare Per Andersson i Båtfinnbo och affärslokalen arrenderades ut. Ny handlare blev nu Karl Fritiof Fritz Andersson (1875-1928). Han hade tidigare drivit en diversehandel i Svedvi (U-län) och med till flyttade förutom hans familj, även hans bokhållare. Familjen Andersson stannade i Västerbykil i tre år innan de flyttade till Hidinge (T-län).

1907 såldes fastigheten på nytt och köptes av två kompanjoner: Wikström & Ljung. Den ena hälften, Karl Fredrik Wikström, var född 1874 i Söderhamn (X-län) och gift med Maria Elisabet Svensson och familjen utökades med en son under den tid de bodde i Västerbykil. Under Wikströms tid byggdes personalbostäderna om till en lägenhet för uthyrning. Wikström kom att driva affären fram till 1911 då han med familjen återvände till Söderhamn. Men man sålde inte fastigheten utan lät hyra ut lokalen till någon som var villig att driva rörelsen vidare.

Ny handlare i den Karlströmska affären blev nu Magnus Nilsson, född 1888 i Färila (X-län). Tillsammans med hustrun Brita Persson och två barn flyttade de in här 1911. I lägenheten innanför affären bosatte sig Britas föräldrar. I mars 1913 anställdes ett handelsbiträde, men redan på hösten samma år bröt Magnus Nilsson upp och flyttade till Bollnäs (X-län). Då hade familjen utökats med ytterligare två barn. Britas föräldrar stannade till 1916.

Tiden 1913-17 drevs den Karlströmska affären som filial av handlanden Johan Algot Österman (1874-1957) i Rosshyttan.

I april 1917 inflyttade familjen Johan Ludvig Granath. Han var född 1876 i Torskinge (F-län) och kom att stanna i Västerbykil i tre år.

Västerbykils diversehandel omkring 1915.

1920 övertogs rörelsen av handlanden Albert Oskar Öhman från Folkärna. Han var född 1891 i Bollnäs (X-län) och kom att stanna här knappt ett år. Trots hans korta tid hann han göra stora avtryck i bygden. För att öka omsättningen öppnade han i affärsbyggnadens glasveranda en servering av kaffe och läskedrycker. Denna enkla servering hölls öppen endast under lördagskvällar och söndagar och blev en stor tilldragelse för alla – inte minst för bygdens ungdom som aldrig sett något liknande! Öhman skapade genom detta initiativ en ny trend och flera liknande serveringar öppnades runtom i bygden.

Att Öhman inte stannade längre berodde nog på att Wikström & Ljung bestämde sig för att sälja handelslägenheten och Öhman hade inte möjlighet att köpa densamma.

Ny ägare till fastigheten och affären blev handlanden Karl T. Eriksson, född 1894 i Svennevad (T-län) och gift med Anna Alfhilda Andersson, född 1896 i gården Skommars i Västerbykil. I och med sitt tillträde ville Eriksson markera att nu började en ny tid och namngav därför fastigheten till Karlberg efter sig själv.

1923 var Karlberg och affären åter till salu. Denna gång köptes den av handlanden Bernhard Klefberg från Kumla (U-län). Han var gift med Hanna Helena Persson och de hade en son och en dotter. Klefberg hade förmågan att lyfta verksamheten och för första gången på flera år anställdes ett butiksbiträde i rörelsen. Dessutom öppnades en läkarmottagning på övervåningen då fru Klefberg var utbildad sjuksköterska.

1927 var det åter dags för ägarbyte. Den nye handlaren hette Sixten Larsson, född 1887 i Vallby (D-län) och han fortsatte i sin föregångare upptrampade bana. Butiken gick bra och personal anställdes.

Efter sju år som handlare i Västerbykil flyttade Larssons och efterträddes av handlanden Oskar Georg Blixt, född 1900 i Kumla (E-län) och kom att stanna i Västerbykil tillsammans med sin familj fram till 1937.

1940. Tryck på papperspåse.

Rickard Fransson (1900-1969) från Simtuna (U-län) blev näste handlare och blev den första handlaren på 35 år som stannade längre än i snitt tre år. Den största utmaningen för honom som handlare i Västerbykil blev de kärva åren under andra världskriget med både brist på varor och besvärliga ransoneringar. Dessutom var rådde brist på arbetskraft så många låg inkallade. 

För att öka försäljningen ansökte Fransson och fick tillstånd att sälja penninglotter – ett helt nytt inslag inom lanthandeln och Fransson blev ensam om denna nyhet. Följden blev därför att de dagar som det var lottförsäljning var kundtillströmningen enorm!

Handlare Lennart Larsson (1911-2000) tillsammans med hustrun Valborg (1919-1977).

1948 sålde Fransson affären men eftersom han och hustrun Astrid (1907-1974) trivdes så bra köpte de sig en villa och blev kvar i Västerbykil livet ut. Ny handlare blev nu Lennart Larsson. Tillsammans med hustrun Valborg hade de drivit affären i Hedåker under några år.

Natten till den 31 januari 1956 hände det som inte fick hända! Termometern visade -25 grader när det gamla affärshuset att brinna och katastrofen var ett faktum. Hedåkers brandkår var fort på plats och man drog slang till från dammen vid Nordins snickeri, genom halvmeters djup snö – tvärs över gärdet – men förgäves. På grund av den stränga kylan bildades det is i slangarna och vattentillgången minskades avsevärt. När endast resterna av det gamla affärshuset återstod, var slangarna helt hoptjälade så för att transportera hem de fick man lasta dem på två vagnar efter brandbilen.

Därmed var både handlare Larsson med familj hemlösa och byn utan butik. Men ganska snart öppnades en provisorisk handelsbod som kom att betjäna bygden under den tid som en ny affärsbyggnad uppfördes. Det nya affärshuset byggdes enligt tidens stil och behov och 1959 kunde man flytta in i nya och moderna lokaler.

1973. Margit och Åke Jansson tillsammans med kunden Hilda Åhman.

Den 5 november 1960 bytte affären i Västerbykil ägare för sista gången. Ny handlare blev köpman Åke Jansson (1919-1999) tillsammans med hustrun Margit (1924-2020). Förutom att driva affären var Jansson musikaliskt intresserad. Han hade genom det militära fått en god musikutbildning och trakterade flera instrument, främst trumpet. På hans initiativ ”blåstes” nytt liv i den avsomnade blåsorkestern ”Enighet” och ett intresse för blåsinstrument fick ett uppsving bland bygdens ungdom.

1973. Janssons affär strax före nedläggningen.

Åke och Margit drev affären i tretton år innan de, på grund av dålig lönsamhet tvingades till nedläggning. Den 30 april 1973 stängde affären för gott och resterande lager såldes ut på auktion i juni samma år.

Huset är idag privatbostad.