Prosten Prytz, del 1

Av alla präster som tjänstgjort i Västerfärnebo genom tiderna är nog prosten Prytz den som varit den mest färgstarke och omtalade. Han var verksam under 1600-talet och gjorde allt för att tämja de kärva Färnbobönderna!

Nils Prytz (1605-1689)

Bakgrund och utbildning

Nils Prytz föddes 1605 i Torpa församling (U-län) där hans far Nils Benedictus Prytz tjänstgjorde som kyrkoherde. Modern hette Margareta Nilsdotter och i familjen fanns två äldre syskon: Daniel och Karin. Torpa ingår numera i Kungsörs församling och Västerås stift, men på den här tiden hörde Torpa till Strängnäs stift.

Torpa kyrka.

Att Nils skulle bli präst var nog ganska självklart eftersom både far och farbror var kyrkoherdar. 1619 avled fadern och Nils flyttade tillsammans med sina syskon till sin farbror, kyrkoherden i Tumbo församling (D-län). Modern gifte om sig med den nye kyrkoherden och blev därmed konserverad.

Änkekonservering var gamla tiders änkepension och förekom bland präster, soldater och i viss mån även hantverkare. En präst eller soldat ägde inte det hus och egendom som han försörjt sig på under sin levnad, den hörde till tjänsten vilket innebar att änkan stod på bara backe om mannen avled. Änkan fick då ett nådeår på sig att planera flytt och framtida försörjning om inte den framlidne mannens efterträdare kunde tänka sig att ingå äktenskap med sin föregångares änka. Prästänkekonservering infördes i samband med reformationen i och med att präster tilläts att gifta sig. Seden att som nyvald präst/soldat/hantverkare gifta sig med sin företrädares änka försvann under slutet av 1700-talet.

Roggeborgen inrymde Strängnäs gymnasium åren 1626-1935.

Sveriges allra första gymnasium startades 1623 i Västerås och tre år senare startades ytterligare en gymnasieskola – denna gång i Strängnäs. Den nya skolan inhystes i Roggeborgen intill domkyrkan och i slutet av 1620-talet skrev Nils Prytz in sig där.

Men att studera var mycket kostsamt. När pengarna tagit slut tvingades Prytz att avbryta sina studier och söka sin framtid på annat håll. Istället såg han sin chans att göra karriär som militär eftersom Sverige år 1630 gått in i 30-åriga kriget, men saknade bemanning till armén. Han tog värvning vid rytteriet och anlände till Tyskland under sommaren 1631 och redan efter några månader utsågs han till löjtnant.

Gustav II Adolf (1594-1632)

Men löjtnant Prytz var inte bara en auktoritär militär, han agerade även själasörjare. I krigets skugga hade fältprästerna mycket att göra. Här fanns de som var sjuka, skadade och döende som sökte tröst, bot och bättring och i brist på ordinarie fältpräst agerade Prytz ”vikarie”. I egenskap av "vikarierande" fältpräst ska, enligt sägnen, Prytz vid ett fälttåg hållit en predikan inför självaste Gustav II Adolf. Kungen uppskattade initiativet och tilldelade Prytz ett stipendium som instiftats till ”förmån för unga lovande mäns universitetsstudier” och därmed var Prytz militära karriär över.

Dorpats statsvapen.

Genom Gustav II Adolfs framgångar i krigen i Europa var Balitkum vid denna tid en svensk besittning. I staden Dorpat (nuvarande Tartu, Estland) startades år 1632 Sveriges andra universitet: Academia Gustaviana och bland de allra första eleverna fanns Nils Prytz.

Eftersom han studerat tidigare gick dessa studier lätt och han klarade filosofie magisterexamen redan efter två år och återvände till Sverige 1636 för att fullfölja sin prästutbildning.

Johannes Rudbeckius

Tillbaka i Sverige sökte sig Prytz till Västerås stift där han tilldelades tjänsten som skolmästare vid Köpings skola. I och med att han fått en tjänst ordnad kunde han nu fullfölja sin utbildning. Prästvigningen ägde rum i Västerås domkyrka i november 1637 och förrättades av Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius (1581-1646).

Mer om prosten Prytz nästa gång...