Sotarkrogen

Strax intill sopstationen i Salbohed står på gärdeskanten ett par grindstolpar och lutar. De inramas av en stengärdsgård på båda sidor om öppningen samt några gamla körsbärsträd. Vad kan ha funnits här, en gång i tiden?

Jo, dessa grindstolpar vittnar om att det här en gång stod en stuga. Och inte vilken stuga som helst, här öppnades den allra första handelsboden i Västerfärnebo – Sotarkrogen.

Precis som namnet skvallrar om så låg här en krog som troligen uppstod i samband med att regementet omkring år 1820 flyttades närmare landsvägen. Sotarkrogen ska enligt traditionen ha uppkallats efter att en sotare ska ha druckit ihjäl sig på alltför stark sprit. 

Under övningsperioderna vid regementet så kryllade det av både krogar och törstiga kunder i Salbohed! Sotarkrogen var till en början bara öppen under militärövningarna som varade några veckor varje sommar, men kom så småningom att bli ”året-om-öppet”, och blev en då en ”vägkrog” i ordets rätta bemärkelse eftersom den låg så lämpligt, nästan halvvägs mellan gästgivargårdarna i Hemmingsbo och Viggarna eller Forsteby.

Backstuga. Backstugorna uppfördes oftast nedgrävda i "backen", därav namnet.

Här ses en restaurerad backstuga från Blekinge.

Sotarkrogen inrymdes i en s k. backstuga på Sör Salbo ägor. Backstugor var samhällets enklaste bostäder som oftast byggdes på byns allmänningar och som man gärna byggde efter de möjligheter som naturen erbjöd. Dessa enkla boningar uppläts åt åldringar, hantverkare eller fattighjon som alla kallades backstugusittare. Till skillnad från torparen som var skyldig att göra dagsverken hos markägaren som torpet uppförts på var backstugusittaren befriad från dagsverken. Men å andra sidan ägde inte backstugusittaren några rättigheter heller.

Backstugan på Sör Salbo ägor uppfördes i början av 1800-talet och beboddes från 1807 av familjen Johan Hansson (1759-1819). Sedan sonen Mats Jansson (1791-1860) gift sig 1821 med Stina Persdotter (1793-1864) från Karbenning flyttade de hem till Mats åldriga mor som bodde ensam kvar i stugan. Och det är nu som Mats gör som många andra och öppnar en krog i det militärtäta Salbohed.

Underofficersmässen. Några foton av kroglivet i Salbohed finns inte att tillgå, det här är så nära man kan komma. Här ses gästgivaren Carlditz i dörröppningen, tillsammans med sin personal vid Underofficersmässen inne på regementsområdet Salbo-hed.

Att driva handel var länge ett privilegium för hantverkarna i städerna, men 1846 upphörde skråväsendet och det blev tillåtet att öppna handelsbodar på landsbygden – under förutsättning att verksamheten etablerades tre mil utanför städerna för att inte konkurrera med stadsborna!

Enligt husförhörslängden från 1845 började nu Mats Jansson att kalla sig handlanden, vilket tyder på att krogen utökat sitt utbud. Mats drev rörelsen fram till sin död 1860 och Sotarkrogen togs över av sonen Jan Matsson, född 1827 och utvecklade Sotarkrogen till en betydande handelsbod.

Att driva handel vid mitten av 1800-talet var inget man blev rik på. Handelsbodarna tillhandahöll främst de varor som inte kunde framställas i hemmen: kaffe, socker, salt och tobak. I slutet av 1860-talet slog skördarna fel och det blev brist på basföda och folket svalt, såldes här med strykande åtgång s k. ryssråg, ett grovt rågmjöl som gav ett mycket mörkt bröd.

Framgångarna under nödåren gjorde att den gamla backstugan kunde byggas om för att bli modernt affärshus med butikslokaler i nedre våningen och bostad ovanpå.

Kristina Andersdotter, "Mor Häll" (1837-1935)

Om detta berättade Kristina Andersdotter, "Mor Häll" kallad, i en intervju i Vestmanlands Läns Tidning i samband med hennes 96-årsdag. Hon var född 1837 i Islingby och gift med Jan Matsson, Sotarkrogens siste ägare. Sedan han avlidit 1875 avvecklade "Mor Häll" rörelsen och Sotarkrogen stängde för gott.

Året därpå gifte Kristina om sig Erik Häll (1828-1912) och de flyttade till ett mindre bondställe i Islingby, Hälls kallat. Sedan maken dött bodde ”Mor Häll" kvar hos en son som övertog gården och hon fick leva länge. Då hon gick ur tiden hade hon dagen innan firat sin  98-årsdag och var då Västerfärnebos äldsta invånare.

Hälls idag.

I samband med att Kristina och Erik Häll flyttade till Islingby monterades Sotarkrogen ned återuppfördes vid det nya hemmet och där står stugan än idag och minner om svunna tider.