söndag 12 mars 2023

Den första handlanden i Norr Salbo

 

I takt med att samhället förändrades och befolkningen ökade blev det allt svårare för alla att stanna kvar i sin hembygd. Det blev trångt i byarna, skördarna slog fel och hos många föddes en längtan ut i världen för att finna lyckan någon annanstans. En del emigrerade till Amerika, andra flyttade till Norr Salbo.




Orres i Norr Salbo. Så här såg Erik Jakobssons gård ut på 1890-talet, sedan familjen Orre flyttat dit. I förgrunden syns bron över Svartån.



Vid mitten av 1800-talet var regementsplatsen å Salbo hed en verklig knutpunkt i Västmanland. Under övningsperioderna kryllade området av människor och här samlades både indelta soldater och civila eftersom här fanns en självklar marknadsplats. Här fanns alla möjligheter att både göra affärer och höra de senaste nyheterna från stora vida världen!

Förmedlingen av de viktigaste nyheterna ansvarade kyrkan för, men det senaste skvallret bidrog forbönderna med. Forbönderna var dåtidens transportörer som fraktade varor till eller ifrån viktiga varustationer, t ex. fraktades all kopparmalm från i Falun längs vägen på åsen, genom dagens Salbohed, ner till hamnen i Västerås. När alla dessa dalkarlar äntligen kom fram ur de täta skogarna och fick se de vida slätterna kring Svartåns stränder, var det säkert en och annan som tillät sig för ett ögonblick att drömma om att här kunna äga en sådan åker. Och då passade det ju alldeles ypperligt att stanna till och göra en bensträckare på Salbo hed.

Men att som utsocknes försöka köpa sig en egendom var snudd på en omöjlighet. Inte förrän 1863, när Riksdagen beslutade avskaffa den uråldriga Bördsrätten. Bördsrätten innebar att om en ägare av arvejord ämnade att sälja densamma, var han skyldig att först erbjuda densamma till sina släktingar d v s. bördemän, ifall att den tänkta köparen inte tillhörde släkten. Denna förordning berodde på att förr i tiden ansåg man att jorden tillhörde släkten – inte den enskilde bonden, men i och med att den avskaffades blev det genast mycket lättare för utomstående att etablera sig på nya orter.




Erik Jakobsson (1831-1900)




Genast efter bördsrättens avskaffande började Färnebobygden att befolkas av ”invandrare". De första familjerna som flyttade in i bygden härstammade från Grythyttan och Hjulsjö, bruksorter i Bergslagen. De var ett folk som var skickliga hantverkare eller duktiga företagare som inte räddes för att pröva nya verksamheter.


En sådan person var torparen Erik Jakobsson. Han var född i Grythyttan och köpte på sensommaren 1867 en egendom i Norr Salbo, en gård som senare kom att kallas Orres. Hit flyttade han tillsammans med sin hustru Carolina Jansdotter (1834-1917) och deras sju barn. Efter ankomsten till Norr Salbo utökades familjen med ytterligare fyra barn.




Orres gård ca. 1905. Till vänster syns den gamla mangårdsbyggnaden där Erik Jakobsson med familj flyttade in 1867 och öppnade en handelsbod. Bilden är en s k. gåra-målning gjord av Bror Bodingh (1859-1938).



Erik Jakobsson intresserade sig för att bedriva handel och startade därför i början av 1870-talet en liten handelsbod i hemmet , en verksamhet som snabbt blev etablerad i bygden och konkurrerade ut Sotarkrogen i Sör Salbo.




Affären i Berg.





Den nyöppnade handelsboden gick alldeles strålande! Vid mitten av 1870-talet beslutade sig Erik Jakobsson att uppföra en ny mangårdsbyggnad i Norr Salbo, en ståtlig byggnad i två våningar. När huset var färdigt flyttades affärsverksamheten in där istället.

För att öka omsättningen på verksamheten öppnade Erik Jakobsson ytterligare en butik, en filial i byn Berg, strax nordväst om Västerfärnebo kyrka, men där tog pengarna slut. 1880 gick Jakobsson i konkurs och egendomen såldes på exekutiv auktion. Ny ägare blev sonen Johan Oskar Bernholm som även övertog affärsrörelsen. 
Filialen i Berg såldes för sig. Ny ägare blev C J Gustafsson (1849-1939). Han var svåger till Jakobssons son, Oskar Bernholm, men var inte intresserad av att driva handel. Istället flyttade Erik Jakobsson in och blev föreståndare av densamma. Han förestod affären i Berg fram till sin död år 1900.



Johan Oskar Bernholm (1856-1933).



Johan Oskar Bernholm var född 1856 i Grythyttan och kom som 11-åring till Västerfärnebo. Han gifte sig 1881 med Vilhelmina Karlsson från Sör Salbo – även hon var ”invandrare” från Grythyttan.

Men Bernholm var ingen bonde. Hans håg stod istället till att bedriva handel, varför han valde att utveckla faderns verksamhet. Redan till julen 1882 sålde han gården till gårdens namngivare, Lars Larsson Orre (1847-1920). För Bernholm hade stora planer på gång. Vid överlåtelsen träffades en överenskommelse mellan den nya ägaren och säljaren: Bernholm fick behålla djuren i Orres ladugård "för gödselns skull". Innan köpet gått igenom avstyckade Bernholm en  byggnadstomt i hörnet där byvägen korsar landsvägen och här lät han uppföra affärslägenheten Bernshill.

Mer om det i nästa blogg.



4 kommentarer:

Anonym sa...

Vad roligt att du skriver om min familjs gård, tack för informationen.

Anonym sa...

Intressant, som vanligt.

Anonym sa...

Tack Erik för informationen och kul att se de gamla bilderna.

Anonym sa...

Spännande. Ser fram mot fortsättning.