fredag 7 april 2023

Bernshill, del 1

 

1884 stod handelslägenheten Bernshill i Norr Salbo inflyttningsklar och här kom handlanden J O Bernholm att bedriva både affär och handelsträdgård fram till det tidiga 1900-talet.




Bernshill.



Johan Oskar Bernholm föddes 1856 i Grythyttan och kom till Västerfärnebo som 11-åring. Hans far, Erik Jakobsson kom att öppna den första handelsboden i Norr Salbo redan i slutet av 1860-talet, men förbyggde sig i sin iver att stärka verksamheten och gick i konkurs. Gården köptes då av Bernholm på exekutiv auktion, men Bernholm var ingen bonde. Hans håg stod till handeln och redan till julen 1882 sålde han gården igen. Gården köptes nu av dalkarlen 
Lars Larsson Orre.

Innan affären med Orre gjordes upp lät Bernholm avstycka en tomt i det nordöstra hörnet av egendomen för att där uppföra ett bostadshus med affärslokal. 1884 stod allt färdigt och fastigheten fick namnet Bernshill. Här inflyttade nu Oskar tillsammans med makan Vilhelmina (1864-1954) och dottern Anna Viktoria (1882-1971). Med tiden utökades familjen med ytterligare åtta barn: sex pojkar och två flickor.



Handl. J O Bernholm (1856-1933)


I sin moderna affärslokal startade Bernholm en omfattande verksamhet. Tidigt visade han tecken på att han visste hur en affärsrörelse skulle skötas. Bland annat såg han inte de andra handelsbodarna som konkurrenter, utan snarare som ett komplement till sin egna rörelse. Därför erbjöd han att dessa småhandlare att göra sina inköp genom honom istället, vilket gav Bernholm möjligheter till större kvantiteter och bättre inköpspriser.



Bernholms trädgård. Förutom den omfattande affärsverksamheten anlade Bernholm en praktfull trädgård med en mängd fruktträd och bärbuskar. Även prydnadsträd och perenner planterades i örtagården, något som var ytterst sällsynt på den tiden.


Verksamheten växte och affären sköttes av Bernholm själv, men för att sköta lager och den stora trädgården anlitades tjänstefolk. 1894 noterades det i kyrkboken att ett särskilt handelsbiträde anställdes vilket får tolkas som ett tecken på att affärerna gick riktigt bra.




J O Bernholms Godtköpshandel.


Med anställt personal blev det genast möjligt att utöka verksamheten ytterligare. 
I slutet av 1800-talet var regementet å Salbo-hed en plats som under övningsperioderna fullkomligt kryllade av liv och rörelse. Regementet låg förvisso i samma by som Bernholms affär, men alltför avsides för att soldaterna och övriga gäster skulle göra sig besväret att besöka den. Men Bernholm fann på råd genom att öppna en fililal, en ”godtköpshandel”, i anslutning till regementsområdet och strategiskt placerad intill Ansgariiföreningens soldathem.



Handl. Erik Gustaf Olsson (1876-1962)



1901 beslutade sig Bernholm för att sälja både rörelsen och fastigheten och ny handlare i Bernshill blev nu bokhållare Erik Gustaf Olsson från Gustafsbergs församling (B-län). Han hade sedan tidigare erfarenhet av att bedriva handel vilket var en nödvändighet i det tidiga 1900-talets hårda konkurrens bland de många handlarna i Västerfärnebo. Nu var det slut på Bernholms generösa grossistverksamhet, alla handlare var med i kriget om kundernas lojalitet. Det fick till följd att Bernholms väl tilltagna lager blev för dyrt för Olsson att ta över, men det hade Bernholm sin alldeles egna lösning på.



Bernshill ca 1900. En tidig teckning av affärsfastigheten i Norr Salbo, sedd från där landsvägen korsar byvägen. På gaveln mot landsvägen syns affärsingången och till höger syns magasinsbyggnaden med tillhörande lägenhet.


I köpekontraktet hade Bernholm låtit skriva in ett förbehåll, att han under ett års tid  skulle få disponera magasinsbyggnaden och den tillhörande lägenheten, för utförsäljning av sitt lager. Vad tyckte Olsson om detta, vad skulle han säga? Det var bara för honom att acceptera. Men nog måste det ha känts lite märkligt att ha sin företrädare som inneboende hos sig och dessutom som närmaste konkurrent?! Lagom till jul 1902 var lagret slut och Bernholm flyttade med familj till Gävle. Därmed blev Gustaf Olsson ensam handlare i Bernshill.



Bernshill 1914. Från vänster: pigan Emma Eugenia Lind, handelsbiträdena Anna Maria Thiel och Gunnar Fritiof Sahlberg. Framför hästen, från vänster: handl. E G Olsson, hustrun Frida samt dottern Ruth. På hästryggen sitter sonen Rune. I bakgrunden syns den nyligen utbyggda affärslokalen som ursprungligen endast inrymdes innanför det överväxta fönstret.




När Gustaf Olsson flyttade till Norr Salbo var han 26 år och ungkarl och skötte i huvudsak hela verksamheten själv, men ganska snart anställdes en expedit och 1907 gifte han sig med Frida Augusta Boström (1873-1930) från Värmdö (B-län). De fick barnen Rune Gustaf Martin (1909-1999) och Ruth Elena (1913-2005).


Med konkurrenten bokstavligen ”inpå knuten” blev Olsson tvungen att vidga sina vyer och söka sig en ny kundkrets. En gång i månaden ordnades det en marknadsdag på Svanå bruk i samband med att bruksarbetarnas löning. Där samlades många av traktens handlare. Till detta evenemang anslöt sig Olsson och ganska snart kom han på att utnyttja resorna till och från Svanå för beställningar av varor som kunde levereras nästa marknadsresa. Herrgårdarna i västra Fläckebo med sina många torpare uppskattade denna service mycket och utkörningen blev ett gott komplement till den stationära butiken i Bernshill.




Broddbo-filialen.



Affärerna blomstrade och Olsson såg med tillförsikt på framtiden. 1914 byggdes affären ut i Bernshill och verksamheten kompletterades med en filial i Broddbo stationssamhälle. Det kan tyckas opraktiskt med en filial så långt bort (2 mil), men detta var en ytterst taktiskt drag. De allra flesta varuleveranserna kom på järnvägen, och med en affär och lagerlokal i anslutning till järnvägsstationen kunde man sänka fraktkostnaderna avsevärt. Olsson skaffade sig nu en egen häst och anställde en körkarl för att distribuera varor mellan de olika butikerna.

Att driva två affärer hade givetvis sina vinster, men med två mils avstånd blev det drygt i längden. Dessutom satte första världskrigets ransoneringar sina spår i verksamheten, så 1918 beslutade sig Olsson att avyttra verksamheten i Bernshill.




1920. Handl. David Pettersson tillsammans med hustrun Maria och sönerna Olle och Kalle.



Vid samma tid hade David Pettersson (1889-1977) just återvänt till Salbohed efter att ha varit i Hästveda (M-län). Där hade han tjänstgjort som arbetsledare vid en nykterhetsanstalt, men på grund av dyrtider och svikande ekonomi tvingades man avveckla rörelsen i Hästveda och anläggningen i Salbohed förstatligades. David var inte intresserad av att vara statsanställd och sökte sig istället en plats inom handeln. Ryktet om Davids byte av yrkesbana nådde den försäljningsbenägne Olsson som genast erbjöd honom att få köpa Bernshill. David tackade vänligt men bestämt nej till erbjudandet. Till ett projekt av denna storlek saknade han både ekonomiska och praktiska tillgångar. Men Olsson såg möjligheterna och istället erbjöd han David en tjänst som expedit under ett år. På så sätt skulle han bli riktigt insatt i arbetet och verksamheten, ett erbjudande som David inte kunde tacka nej till.




Fortsättning i nästa blogg.....


2 kommentarer:

Anonym sa...

Mycket intressant, väntar på fortsättningen. Bra jobbat! //IWM

Anonym sa...

Håller med föregående!