Julhandel 1919

 

”Handlaren hade sin brådaste tid till jul, fastän julhandeln inte alls var vad den är nu”. Så inleder J. David Pettersson sin berättelse om sin första jul som handlare i Norr Salbo år 1919.

Annons i Sala-Posten 1927.

I slutet av 1910-talet var Västerfärnebo en traditionell jordbruksbygd där december månad var fylld av olika julförberedelser. Därmed hade inte julhandeln riktigt slagit igenom än, men andra tider vara att vänta.

I februari 1919 övertog J. David Pettersson affären i Norr Salbo, men det gick trögt i början. Första världskrigets ransoneringar hade satt sina spår men framförallt var grannarna mycket skeptiska till den nya handlaren: Vem var han? Hur var han? Ska man handla hos honom eller hos konsumtionsföreningen? 

Men när julen närmade sig – då blev det annat ljud i skällan! J. David såg till att ha ett välsorterat julutbud. Julhandeln på den tiden var en intensiv period, men den började inte förrän tidigast en vecka före julafton och avslutades med brådskande kommers under de sista dagarna före helgen.

Butiken i Salbo var öppen måndag-lördag klockan 07-19 och sköttes i huvudsak av J. David och hans hustru Maria, men till julrushen behövde de extrapersonal. Då anlitades grannfrun, Jenny Ågren i Bryggars [länk], som kunde komma med kort varsel.

Julveckan var strålande dagar för butiken och man lyckades sälja för omkring 800 kr (ca. 15 300 kr i dagens penningvärde) på en dag! Det kan tyckas lite, sett med nutidens ögon, men det behövde säljas mycket varor för att komma upp i 100 kr eftersom det mesta såldes på metervara och lösvikt.

Några samtida prisexempel:

Kaffe, orostat 2:-/kg

Bitsocker 0:64/kg

Risgryn 0:35/kg

Islandssill 1:50/kg

Köttfärs 6:50/kg

Julen 1919 var alltså J. Davids första jul som egen handlare och hela julaftonen var det full kommers i butiken. Med anledning av den stundande julhelgen hade J. Davids föräldrar från Enhörna kommit på besök och Maria frågade sin make om när han skulle kunna ”ta helg”. Han hoppades kunna komma ifrån vid 18-tiden, men ingen av kunderna gjorde sig någon brådska – öppettiderna var väl desamma ändå?!

Familjen J. David Pettersson 1920.

Men när den sista kunden hade gått och J. David kunde stänga, hade klockan hunnit blivit 8 på kvällen! Just som han höll på att släcka för att gå upp till familjen och det väntande julbordet, knackade det på affärsdörren och utanför stod byns yngste bonde och sa:


”Har ni stängt allaredan?! Och jag som inte har köpt några julklappar än…” Det blev ingen annan råd för J. David att gå ut i affären och tända fotogenlamporna igen för att tillbringa ytterligare en timme i butiken. Allt för kunden!

Livet som lanthandlare på 1920-talet var inte ett jobb utan en livsstil där man alltid var tillgänglig. Var man hemma och kunder i behov av att handla när butiken var stängd, så öppnade man. Inte förrän 1939 infördes Affärstidslagen som förbjöd kvälls- och helgöppna butiker (efter kl. 18 på vardagar och efter lunchtid på lördagar). Då först kunde J. David fira jul med familjen i ”vanlig” tid!

Jul i Bernshill 1941. Bakre raden, från vänster: Linnéa Landgren, J, David och Anna Pettersson.
Främre raden från vänster: Kalle Pettersson, Victori Pettersson, Olle Pettersson.

Gott Nytt År alla läsare!