Brobacke - Det nya Hedåker

Sedan förra veckans inlägg om skillnaden mellan Hedåker och Brobacke, fick jag frågan: ”Jag trodde det bara var EN stuga som heter 'Brobacke' och allt det andra heter Hedåker?!”

Ja, nog är det Hedåker allt. Men som jag tidigare nämnde, så avser namnet Hedåker egentligen själva stambyn (gårdarna i kurvan). Att bebyggelsen på Hedåkers utägor expanderade under 1900-talet beror till stor del på de industrier som växte fram här.

Brobacke 1950. Här syns ett flygfoto över Brobacke - Rosshyttan vilket var dåvarande adress.

Brobacke

Det finns tre fastigheter som verkligen heter Brobacke, numrerade i kronologisk ordning efter när de är friköpta. Gemensamt för dessa fastigheter är att de alla är avstyckade från gården Skräddars.

Brobacke no 1.

Brobacke no 1

Den stuga som i dagligt tal kallas Brobacke, är egentligen den yngsta av de tre Brobackestugorna, men eftersom den var först om att friköpas fick den namnet Brobacke no 1. Den uppfördes på 1870-talet och friköptes 1895 av August Andersson. Han var gift med Skräddar-Stina och alltså måg i Skräddars. Vidare om varför Brobacke blev ett begrepp presenterades i förra inlägget.

August och Stina fick två döttrar: Anna och Edit. Edit, tillsammans med sin make Eifrid Nyberg övertog stugan sedan föräldrarna gått ur tiden. De fick inga barn varför stugan efter deras död såldes till utomstående.

Brobacke no 2. På trappen syns Werner och Anna med döttrarna Ingrid och Elsa.

 

Brobacke no 2

Nästa stuga som också heter Brobacke, är kanske den stuga som är den ”verkliga” Brobacke. Den går att spåra ända tillbaka till 1838 (samtida med Generalstabskartan från 1839) men har under långa tider kallats för ”Matssons”. Här har många människor bott genom tiderna. Den förste torparen hette Anders Persson och han bodde här 1838-1843.

Men varför ”Matssons”? Jo, 1896 inflyttade här en 60-årig man vid namn Jan Matsson och hans hustru Maja Stina. Eftersom han var så gammal och nyinflyttad i en trakt där han inte hade någon anknytning, kom han att kallas ”Gubben Matsson” och stugan fick heta detsamma.

Sedan ”Gubben Matsson” blivit änkeman 1912 flyttade ifrån stuga och ny torpare blev Werner Mattsson. Tänk så praktiskt att även den nye torparen heter 'Mattsson' – då behövde man ju inte lära sig något nytt namn på stugan heller!
Werner var född 1890 i Åhlsvarta och han friköpte stugan 1918. Han var gift med Broback-Augusts dotter Anna. De fick tre döttrar: Ingrid, Elsa och Sigrid.

Werner var snickare till yrket och arbetade i Bäckmans snickerifabrik. Anna var en flitig återförsäljare för postorderföretaget Åhlén&Holm. Det berättas att det alltid låg en beställningskatalog på köksbordet och så fort någon besökande klev genom dörren kom frågan: ”Ska det va nått från Åhlén&Holm?” 

Anna levde till 1956 och Werner avled 1975. Då såldes stugan till utomstående.

Brobacke no 3.

Brobacke no 3

Den tredje stugan med namnet Brobacke, är numer ett minne blott. Stugan uppfördes i slutet av 1860-talet och den förste torparen här hette Jan Engström och hans hustru Johanna. De levde här fram till att att Johanna gick ur tiden 1918. Då flyttade Jan Engström till Fattigstugan vid kyrkan och avled där året därpå.

Nu bosatte sig Bernhard Lundqvist här tillsammans med sin hustru Jenny och sönerna Herbert och Elof. Bernhard arbetade i Widéns såg och 1927 hade han tjänat ihop så att han kunde friköpa stugan.

Sedan Bernhard och och Jenny gått ur tiden blev Herbert ensam i sin stuga. Liksom sin far arbetade han i sågen hela sitt arbetsverksamma liv. Som pensionär blev han en välkänd silhuett på cykel eller moped längs vägarna. De sista åren av sitt liv vårdades han på sjukhem.

Stugan blev nu tom och omkring millennieskiftet revs stugan som var svårt angripen av hussvamp.

Sedan några år är tomten åter bebyggd.