söndag 6 oktober 2019

Nybyboden 100 år


I år är det exakt 100 år sedan den första byggnaden uppfördes på den plats som kom att bli Västerfärnebo Gammelgård.




Nybyboden ca. 1920


Alltsedan Västerfärnebo hembygdsförening bildats på hösten 1915 samlade föreningen in intressanta föremål till ett framtida museum och de växande samlingarna magasinerades i Ösby fd. mejeri. Ganska snart insåg man det opraktiska i att inte ha museet i anslutning till festplatsen. Festplatsen var en förhyrd hage intill Vangsbro skola – den platsen vore idealisk för att bygga folkpark på! Dessvärre tillät inte föreningens skrala ekonomi att varken köpa mark eller bygga folkpark. Hur skulle man nu göra?



Albert Wretman (1889-1958)


Prostgårdsarrendator Albert Wretman var iallafall villig att upplåta marken på arrende emot en årlig ersättning på 180 liter säd. Då uppstod nästa problem: hur skulle en förening som inte sysslade med spannmålsodling, kunna klara av ett sådant krav?! Efter diverse förhandlingar beviljades föreningen besittningsrätt av den önskade marken och Wretman avsade sig ersättningen så länge han innehade prostgårdsarrendet. I gengäld upphöjde den tacksamma föreningen Wretman till hedersmedlem.

När nu marken var säkrad öppnades nya möjligheter. Här skulle en hembygdsgård uppföras med museilokaler där samlingarna skulle kunna visas upp och man började söka lämpliga byggnader runtom i socknen.


Nybyn ca. 1925. Strax utanför bildens högra kant stod den loftbod som numer finns på
Västerfärnebo Gammelgård.


På gården Nybyn i norra socknen fanns en loftbod från tidigt 1800-tal med blyinfattade fönster som föreningen var mycket intresserade av. 1917 var Nybyn till salu, men hembygdsföreningen hade ännu inte fått klartecken för att få använda den aktuella marken och eftersom man inte kunde lämna något besked köptes loftboden av sågverksägare Lars Widén istället.



Lars Widén (1872-1948)


Samtidigt som Widén monterade ned den gamla loftboden blev det klart att hembygdsföreningen fick besittningsrätt på den önskade marken. Men var det för sent?

Man tog kontakt med Widén om man kunde få köpa den aktuella boden. Widén lät sig övertalas – men inte gratis. Eftersom han hade monterat ned byggnaden begärde han 500 kronor i ersättning. En svår utgift för den skrala kassan, men man beslutade sig för att ändå betala det för att äntligen få börja bygga ett eget museum. 500 kr då motsvarade en pigas årslön!



Teodor Selldén (1879-1944)


Den nedmonterade boden fraktades med häst och släde till den blivande Gammelgården och återuppfördes under ledning av byggmästare Teodor Selldén i Snaret. Här inreddes nu föreningens första museum som invigdes vid sommarfesten 1919.



Kaffepaus. På Nybybodens trapp ses från vänster Ingrid Westling, Lilly Gustafsson, Aina Hellstrand och 

Ivar Gustafsson vid en arbetsdag på Gammelgården i slutet av 1970-talet.


I slutet av 1970-talet inleddes arbetet med att inventera Gammelgårdens samlingar och alla inventarier skickades till Kulturarvet i Falun för katalogisering. När samlingarna kom tillbaka vidtog nästa projekt: att sortera upp dem i lämpliga avdelningar. Nybybodens fyra rum inreddes nu som snickarbod och vävkammare på nedre botten samt textilkammare och pigkammare i det övre planet.




Lilly och Ivar i Vävkammaren.



Goda hustomtar i Nybyboden under ett kvarts sekel var Ivar och Lilly Gustafsson. Ivar (1911-2005) ansvarade för visningen av snickarboden och Lilly (1922-2014) förevisade hur det gick till att väva i den åldriga vävstolen.



2010. Lilly Gustafsson och Gun Hall plockar ned inventarier i Vävkammaren inför renoveringen.


Efter att ha avslutat sommarens program 2010 tömdes Nybyboden för att renoveras. Ruttna bottenstockar byttes ut och byggnaden försågs med nya grundstenar. Efter denna ansiktslyftning så är Nybyboden redo för ytterligare ett sekel i bygdens tjänst.



1 kommentar:

Unknown sa...

Tack för en intressant redogörelse!