70-årspresenten

Plötsligt slog det mig att jag missat att det i år är 130 år sedan min farfars far föddes. J. David som han kallades, var på sin tid en verklig kändis i Västerfärnebo och det har berättas att när han firade sina födelsedagar var det alltid stora kalas med mycket uppvaktningar från tidig morgon till sena kväll. Om detta vittnar ett gammalt tidningsurklipp.

J. David var lanthandlaren med många järn i elden. Förutom affärsverksamheten, som med tiden kom att bli tre affärer, drev han en mindre handelsträdgård och idkade även torghandel. På lediga stunder engagerade han sig livligt i bygdens föreningsliv och satt bland annat ordförande i missionsförsamlingen, blåbandsföreningen, socknens nykterhetsförbund och vänortsföreningen.

Den 4 februari 1959 fyllde J. David 70 år. Då hade han överlåtit affärsrörelsen till sina söner och kunde nu ägna sig åt föreningslivet fullt ut. När en märkesman som han, vid den här tiden, firade jämna år ville man gärna berätta om det. Men hur spred man budskap om sina upplevelser utan vare sig facebook eller instagram? Jo, då lät man skriva om det i tidningen! Två dagar efter festligheterna kunde man läsa om det i Sala Allehanda:

”Det blev nära nog folkvandring till f. köpman David Pettersson i N Salbo, V. färnebo när han på onsdagen fyllde sina 70 år. Uppvaktningen började tidigt på morgonen och fortsatte sedan till sena kvällen och under den tiden hann åtskilliga presenter och massor av blomsterhyllningar vandra över tröskeln till makarna Petterssons gästfria hem.”

Detta är bara ingressen! I brödtexten får man veta vilka som var där, vilka som höll tal och även VAD jubilaren fick i present...

”Först på morgonen uppvaktade hans maka med en sinnrikt konstruerad termometer och sönerna med en skrivbordsstol samt av syskon med en bilderbok om Palestina. Presenterna åtföljdes av blommor samt verser tillägnade 70-åringen. Folkskollärarna Vilhelm von Knorring, Valter Liljegren och Eric Törnros uppvaktade med blommor och sång, en deputation från Tempelriddar-templet Silvermalmen i Sala med fabrikör David Färnkvist som talesman överlämnade ljusstakar i äkta silver och blommor.”

Missionsförsamlingens sångkör under ledning av Maria Berglund.

”Missionskörens sångkör kom med blomsteruppsats och sångarhyllning och tal hölls av pastor Lindén, grannar och vänner uppvaktade med blomsterkorg och kontanter samt tal av landstingsman Anton Gustavsson och polisman Sigfrid Aldén, kyrkokören blommor genom förman Karl Hellman, fadderortsföreningen blommor genom köpman Sigfrid Lundin, Sala Allehanda blommor och presentkort genom chefredaktör Alfred Lindén. För fadderortsrörelsens länsförbund talade dess sekreterare folkskollärare Ernst Fjällskog, Västerås, och överlämnade blommor och för Västerfärnebo köpmannaförening talade ordf. köpman Erik Dahl och gratulerade med blommor och etui med pennor, samt från finlandsresenärer blommor och tal av f. hem.-äg. Albert Mattsson.”

Kyrkokören uppvaktar genom förman Karl Hellman.

”Ett bevis för hr. Petterssons popularitet i V. Färnebos finska faddort Luopioinen som säkert gladde honom mycket, var de presenter som överlämnades från Luopioinens kommun i form av en snidad skulptur i trä föreställande en affärsman i hans dagliga verksamhet samt ett etui med silverskedar med jubilarens monogram ingraverat åtföljde en textad adress från Luopionens kyrkokör och ett 70-tal enskilda. Adressen var försedd med Mannerheimförbundets emblem. Ett 40-tal telegram anlände bland annat från landshövding Casparsson, affärsvänner och företag, föreningar och enskilda. Skriftliga hälsningar även från vänner i Danmark och Norge och därmed blev så gott som alla nordiska länder representerade i lyckönskningarna till dagens jubilar.”

Firandet varade in på sena kvällen och avrundades i och med att pastor Lindén framförde gästernas tack till familjen Pettersson och sedan höll jubilaren själv tal som avslutades med psalmsång och bön.

Bland blommor och presenter. I knät håller J. David skulpturen och de omnämnda skedarna från Finland.

På bordet till vänster om honom syns den "sinnrikt konstruerade termometern".

Idag känns det främmande att skriva något liknande i tidningen, men jämför man med dagens uppdateringar på sociala medier är skillnaden inte så stor. Var tid har sina egna metoder! Och tänk – tack vare denna tidningsnotis kan vi idag, 60 år senare få en liten inblick i hur det kunde gå till när bygdens handlare firade sin 70-årsdag!