Så här års, i början av november för 90 år sedan, avslutades den omfattande ombyggnaden av Logen som man kallade Hedåkerslokalen då.
![]() |
1996. I princip har lokalens framsida sett likadan ut i 90 år, identiskt de senaste 20 åren. |
IOGT 1923 Framtidshoppet
så löd Hedåkerslogens fullständiga namn. Den bildades 1894 och föreningen höll till en början sina möten hemma hos sina medlemmar, men beslutade sig tidigt för att uppföra ett logehus.![]() |
Framtidshoppet. Hedåkersföreningen var den 1 923:dje logen inom IOGT i Sverige. |
![]() |
Begynnelsen. Så här så det ut från början och 15 år framåt. |
Hedåkers Godtemplares Byggnadsförening u.p.a
Byggnadsföreningens förste ordförande var Carl Fredrik Dahlberg i Mälby och övriga i styrelsen var Wiktor Hedvall, Karl Alfred Sköldberg, Anders Nordström, Emanuel Hedlund, Oskar Eklund och August Andersson – samtliga Hedåker.
![]() |
Carl Fredrik Dahlberg (1866-1947) |
Uthyrning
Med den nybyggda lokalen öppnades nya möjligheter för olika verksamheter. På våren 1915 beslutade Byggnadsföreningen att lokalen skulle få uthyras till föredrag och andra tillställningar OM ”inte föreningen skadas ekonomiskt eller lokalen förlorar sitt värde som nykterhetslokal”, som det står i ett protokoll.Man fastställde hyran till 5 kr. Ville man dessutom ha värme och lyse, tillkom 3 kr. Lokalen uppfördes i en tid innan det fanns möjlighet till elektriskt lyse och under Första världskriget rådde ransonering på fotogen och lampolja. Om detta problem går att läsa i ett protokoll från 7 oktober 1917. Byggnadsföreningen beslutade då att inte anskaffa någon belysningsutrustning och begärde att Logen fick flytta sina möten och sammankomster till eftermiddagarna (istället för på kvällarna) då det fortfarande fanns dagsljus att tillgå! I undantagsfall skulle byggnadsföreningen kunna ordna lyse på annat vis...
Lokalen byggs ut
Logens medlemsantal ökade ständigt och började växa ur sin lokal. 1924 väcktes frågan om utbyggnad av lokalen, men verklig fart blev det inte först ett par år senare.Flera förslag fanns för hur byggnaden skulle byggas ut men man enades om att stora salen förlängdes till ”12 meters längd och tre fönster på baksidan” och ombyggnaden leddes av Gunnar Bäckman. Totalt kostade ombyggnaden 5 000:- och det hela finansierades genom lån från Sala sparbank och byggnadsföreningens medlemmar.
![]() |
Efter ombyggnaden. Entrén förskönades med en öppen veranda där biblioteket hade sin egna ingång till höger och lokalen sin till vänster.
|
Samverkan mellan föreningar
Att ha en separat byggnadsförening hade sina fördelar, men det fanns också nackdelar. Fördelarna var att man hade sin egna kassa och tog sina egna beslut angående byggnaden (om än i visst samråd med Logen). Nackdelen var, att oftast var samma personer som engagerade sig i både Logen, byggnadsföreningen och andra föreningar. Oftast gjorde det inte så mycket, men 1928 kom Hedåkers Gymnastikförening och ville hyra in sig i lokalen. Byggnadsföreningen ställde sig positiva till att hyra ut, men när det blev fråga om hyresavgift uppstod det stora problemet. Byggnadsföreningen drogs fortfarande med skulder från ombyggnationen och flera av gymnastikföreningens medlemmar var just de belånade medlemmarna i byggnadsföreningen…. Därför fick gymnastikföreningen hyra gratis, men värme och lyse fick de stå för.Byggnadsföreningen fortsatte sitt arbete med att utveckla och underhålla lokalen. Styrelsen var i stort sett intakt och bestod av driftiga medelålders karlar. Vid årsmötet 1945 beviljades fem nya medlemskap. Det var fem unga, friska krafter som alla var aktiva inom Logens ungdomsavdelning. Deras namn var Nils Johansson Duvmuren, Arne Pettersson Mälby, Ivan Ström Knutshyttan och bröderna Harry och Hans Fernqvist Hedåker.
Tack vare intäkterna från bingon blev det möjligt att 1970 rusta lokalen. Man målade i stora salen och slipade golven, klädde in verandan och installerade toaletter på övervåningen. Arbetet leddes denna gång av Erik Mälström och kostade 12 000 kr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar