Fru Hållén – mer än bara barnmorska

I november 1916 inflyttade Hilma Eriksson i barnmorskebostället Charlottenberg i Västerfärnebo. Hon kom med tiden att bli "Fru Hållén" med hela bygden, en driftig kvinna med många strängar på sin lyra.

Hilma Hållén (1892 - 1970)

Hilma Elisabet föddes den 20 augusti 1892 som oäkta dotter till bondedottern Ella Jonsdotter på gården Born i Ovanåkers församling (X-län). 1896 gifte sig modern och Hilma blev adopterad. Dessvärre drabbades mor Ella av lungsot och avled då Hilma var knappt 10 år. Då flyttade Hilma hem till sina morföräldrar och bodde där till 1914 då hon sökte och kom in på en sjukvårdskurs vid Söderhamns lasarett. Året därpå antogs hon som elev vid Södra BB i Stockholm och där avlade hon barnmorskeexamen 1916.

Nyutexaminerad sökte hon plats och fick tjänsten som ordinarie barnmorska i den västmanländska lantbrukarbygden Västerfärnebo, en stor socken som sträckte sig inemot 1,5 mil mellan sockengränsen och hennes bostad!

Då Hilma kom till Västerfärnebo hade telefonnätet just börjat byggas i bygden, men långt ifrån alla hade tillgång till en telefon och att använda den var begränsat till telefonväxelns öppettider. Därför var det vanligast att man besökte barnmorskan personligen när man sökte kontakt med henne.

Barnmorskebostället Charlottenberg.

Barnmorskebostaden hade en idealisk placering invid vägen mellan prästgården och kyrkan. Vid brådskande ärenden kunde körkarlen hålla tömmarna med ena handen och rycka i klocksträngen med den andra. Klocksträngen var fästad i en hästpingla inne i sovrummet – det var inte ovanligt att barnmorskan hämtades nattetid.

När pinglan skramlade visste Hilma vad som väntade. Hon klädde sig raskt, tog med sig väskan och gav sig av ut i nattmörkret. Alltid lugn och samlad, till skillnad mot de blivande fäderna – ”Karlar har alltid varit vimsiga när de har haft hustrun i barnsängen!”, berättade hon i en intervju.

På Westrins berg. Hilma och Jonas på berget bakom stugan. I bakgrunden Västerfärnebo kyrka.

1918 gifte hon sig med snickaren Jonas Hållén (1895-1965) som härstammade ifrån samma trakter som hon. Även han kom med tiden att bli en kändis i bygden som busschaufför vid Västerfärnebo Biltrafikförening. I och med giftermålet titulerades Hilma hädanefter för ”fru”, som i förlängningen gjorde ”Fru Hållén” till ett begrepp i hela bygden. Familjen fick två barn: Ella (1921-2000) och Hans (1925-2012). 

Buss från Västerfärnebo Biltrafikförening. Västerbykil - Sala via Salbohed och Gullvalla.

I och med att samhället utvecklades, förbättrades även mödravården. Hälsovården blev alltmer omfattande och under den senare delen av graviditeten blev det vanligt med kontroller, främst vad det gällde ”äggvita” (havandeskapsförgiftning). 

Vanligen kom de blivande mödrarna själva och lämnade sina prov, de med lång väg kom på cykel. Alternativt kunde man passa bussen. Inte för att åka buss till barnmorskan nej, men man skickade provet med bussen och så ombesörjde chauffören leveransen! Svaret meddelades sedan per telefon.

Vid mitten av 1930-talet började hemförlossningarna så smått avta. 1943 öppnades en BB-avdelning i Sala och därmed fick Fru Hållén tid över till annat, bland annat valdes hon in i Västerfärnebo kommunalfullmäktige. Vidare utgjorde hon en viktig hörnpelare i Västerfärnebo Husmodersförening där hon var mångårig kassör. Dessförinnan hade hon haft en viktig roll i föreningen ”Nytta och Nöje”. 

”Nytta och Nöje” var en förening som bildades av några lärare vid Uppfostringsanstalten på Salbohed till förmån för bygdens många fattiga barn. Föreningen ordnade tablåer och teaterunderhållning där allt överskott gick till att bekosta kläder och skor åt dem som inga hade.

1947. Här ses Hilma Hållén tillsammans med Nils Gustafsson i pjäsen "Den gamla gården" som spelades på Gammelgården i Västerfärnebo sommaren 1947.

I teater- och maskeradsammanhang visade sig Hilma ha verklig talang. 1944 tillträdde en ny komminister i Färnbo, en man som gått till historien som ”Vår Herre” i Himlaspelet – Nils Gustafsson (1910-1989). Han var själv intresserad skådespelare och startade en amatörteater i kyrktraktens NTO-lokal. Och där var även Hilma självskriven!

1948. På hembygdsföreningens sommarfest 1948 spelades pjäsen "Dunungen", skriven av Selma Lagerlöf. Hilma ses här mitt på trappen i främre raden.

Man ordnade dräktparader och spelade seriösa pjäser, bland annat Selma Lagerlöfs ”Dunungen” där Hilma spelade den kvinnliga huvudrollen som Bergsrådinnan Fristedt.

Åren mellan 1916 och 1949 var Hilma ordinarie barnmorska i Västerfärnebo och tjänstgjorde vid ca 2 500 förlossningar. När hon gick i pension axlades den falna manteln av Fru Sara Tingvall (1923-1976). Men då hade vanan att föda på BB hade blivit alltför vanligt så efter endast något år sökte den nya barnmorskan sig vidare och flyttade från Färnbo. För att kommunen ändå skulle ha en barnmorska återgick Hilma i tjänst, nu som vikarie. 

Fru Hållén hade sin sista hemförlossning 1952, men enligt obekräftad källa stod hon kvar som vikarierande barnmorska ända fram till 1959 då landstinget helt tog över ansvaret.

Hålléns krok. Precis där tornspiran slutar, kan man skymta barnmorskebostället. Klockarvägen som sträcker sig från barnmorskebostället, förbi kyrkan och framemot Kyrktorget har här en lite annan anslutning till Gärdsbovägen än dagens T-korsning. Svängen som rundade barnmorskebostället kom att kallas "Hålléns krok".

Hilma kände stor omsorg för de människor hon mötte, både i glädje och sorg. 
Fru Hållén fick med tiden ett stort förtroende i bygden och lika naturligt att man tillkallade henne när ett nytt liv såg dagens ljus så anlitades hon då ett liv möttes av döden. Hilma Hållén ombesörjde liksvepningar i bygden, tillsammans med busschaufför Folke Milberg (1895-1970) som tillhandahöll likkistor. Denna verksamhet pågick in på 1960-talet.

Hilma Hållén gick ur tiden den 6 januari 1970, 77 år gammal.