Flytten till Hästveda

En verklig raritet bland sparade fotografier och andra handlingar är min farfars fars dagbok från 1917. Här kan man följa honom dag för dag under nästan ett helt år som föreståndare för Flodarörelsens arbetarkoloni i Hästveda.

Salbohed 1916. Skördearbete på "Odlingen" vid Salbohedskolonin.

Det första året i Salbohed fylldes av arbete. Jordbruket rustades upp, djur och redskap köptes in och byggnaderna rustades upp: Nya sjukhuset iordningställdes till kök och logement för vårdnadstagarna och Gamla sjukhuset blev administrationslokaler och bostäder för föreståndare och kontorspersonal.

Kontoret. En av få kvarvarande byggnader sedan regementstiden är det s k. Gamla Sjukhuset, byggt 1818. När Flodarörelsen kom till Salbohed 1916 inreddes byggnaden med bostäder och administrationslokaler. Alltsedan dess har byggnaden kallats Kontoret.

Sommaren gick och det blev höst. Skörden blev ganska bra, så när som att potatisen oväntat frös av i början av augusti. På grund av att Första världskriget rasade ute i Europa var det verkliga kristider. Eftersom potatisskörden förstördes, miste man en viktig basföda. För att klara sig tvingades man sälja en del av kreaturen till slakt för att därigenom få loss lite pengar att KÖPA potatis för!

När sedan vintern kom, övergick arbetet i en betydligt lugnare takt. Förutom den dagliga djurskötseln blev skogsarbete den huvudsakliga sysslan. Men på vårkanten 1917 kom en verklig överraskning!

Ledningen. Här är ledningen för arbetet på Hästvedakolonin. Från vänster: bokhållare Gerhard Grönlund, föreståndare J. David Pettersson och diakon Erland Sehlstedt.

Förutom kolonierna i Vemdalen och Salbohed fanns en tredje anstalt, förlagd i Hästveda i Skåne. Plötsligt måste föreståndaren för Hästvedakolonin hastigt sluta och ny föreståndare måste utses. Pastor Eric E-son Hammar, grundaren och ledaren för hela rörelsen, frågade den nu 28-årige J. David om han kunde tänka sig att flytta till Skåne?

Hästveda kyrka.

Hästveda är en tätort i Hässleholms kommun som fram till 1960 var egen kommun. Orten som ligger efter Södra stambanan, är mest känt för sin årliga hästmarknad. Ett känt namn som starkt förknippas med Hästveda är operettsångerskan Sonja Stjernquist (1931-2002).

J. David greps av ”skräckblandad förtjusning”. I Hästveda var verksamheten redan i full gång och den stora skillnaden mellan de båda kolonierna var att den i Salbohed drevs med hjälp av statsbidrag vilket gjorde att staten ställde krav på hur verksamheten skulle bedrivas. Så var det inte i Hästveda. Så visst, den ökade friheten lockade - frihet under ansvar. MEN, nu var det inte mer är ett år sedan familjen Pettersson flyttat till Salbohed. De hade precis hunnit rota sig, gått med i Västerfärnebo missionsförsamling och fått många nya vänner. Var det nu dags att bryta upp och börja om igen?

Familjen fick en veckas betänketid innan de bestämde sig för att anta utmaningen. David ställde dock ett krav: han ville ha sin syster på resan. Och det fick han!

Asmatorp, Hästveda. Här ses Hästvedakolonins huvudbyggnad på 1940-talet då J. David återvände till Hästveda under en semesterresa tillsammans med sin hustru som här poserar framför kameran.

Flytten inleddes den 9 april. Då bröt J. David upp ifrån Salbohed för att resa hem till Södertälje-trakten och ta adjö av släkt och vänner.

”Tidigt på morgonen den 11 april startade jag med en 2 mil lång slädfärd från Stjärna till Södertälje där jag tog tåget direkt till Hästveda. När jag kom fram sent på kvällen var all snö för länge sedan borta och jag fick åka till Astmanstorp på vangn.” Övriga familjen, hustrun Maria och sonen Olle, anlände enligt dagboken till Hästveda station ”tidigt på morgonen den 19 april kl. 5,24”.

100 år. Den sekelgamla dagboken berättar om hur vardagen såg ut för en alkoholisthemsföreståndare.