LÅNGLATEN, FETGRISEN och PÅSKLOSKAN, del 1

Att barn ”tävlar” eller leker sinsemellan är något som alltid har förekommit. Vissa lekar består medan andra faller i glömska och ersätts med nya. En gammal lek som numer är ganska bortglömd, är traditionen att förse den som sist klev ur sängen under Stilla veckan, med ett öknamn.

Stilla veckan är veckan innan påsk, en vecka för åminnelse av Kristi lidande och död på korset. Under denna vecka företogs inga större arbeten utom de vardagliga sysslorna, men för den skull sågs det inte med blida ögon på om man bara gick och latade sig. Troligen är det bakgrunden till denna tradition jag nu tittat närmare på.

Svenska palmblad. I Sverige smyckas kyrkorna efter gammal tradition med videkvistar på Palmsöndagen eftersom det inte finns varken gröna löv eller palmer naturligt så här års. Palmer finns inte naturligt någon annan tid heller.

Stilla veckan inleds på PALMSÖNDAGEN och den som ligger för länge då kallas för "Palmstrutt”, ”Palmskrutt” eller ”Palmoxe”. Att bli kallad ”-strutt” eller ”-skrutt” är det nog ingen som strävar efter, men att liknas vid en stor och stark oxe kan väl inte vara så nedlåtande? Jo, i detta fall är det nog så. ”Palmoxen” anspelar på uttrycket ”lat som en oxe”.

En anekdot i sammanhanget: På Mälby herrgård i Västerfärnebo socken användes det oxar. De var starka dragdjur och en verklig tillgång då ny åkermark skulle brytas, men ack så slöa. Då man arbetade med att odla upp en mosse på herrgårdens mark, gick oxarna ned sig i den sura leran. Det såg hopplöst ut, men säger historien, så hördes vällingklockan och DÅ blev det fart på oxarna! Så mycket visste de, att det var signalen för ”rast, vila”.

Vällingklocka. På större gårdar användes vällingklockor som kallade gårdens arbetare till måltid och signalerade arbetets start och slut. Här är en rekonstruktion som finns på Västerfärnebo Gammelgård.

Palmsöndagen följs av BLÅMÅNDAGEN vilket egentligen är fel. Blåmåndagen är måndagen efter Fastlagssöndagen dvs. de inledande dagarna i Fastlagen som firades här i landet då Sverige var katolskt och kyrkorna kläddes i blåa textilier just den här dagen. Hursomhelst kallas den måndagens morgontrötte för ”Sulten”, "Sulten räv” eller ”Magern”. Inget av namnen är väl knappast något att stoltsera över, men det troliga är att dagens namn verkligen har med Blåmåndagen att göra.

Fastlagen, som inleds på Fastlagssöndagen, är en 40 dagar lång fasta inför påsken. Endast söndagarna var befriade från fastan. Då fick man äta! Äter man mycket den den ena dagen brukar man bli hungrig dagen efter – och där har vi nog förklaringen till att bli kallad ”Sulten räv”.

Tisdagens namn är också lånat ifrån Fastlagen: FETTISDAGEN. Fettisdagen är den sista dagen innan Påskfastan börjar på allvar och namnet härrör till all den feta maten som man frossade i just denna dag. Fet-tisdagsbullen, eller semlan, har sitt ursprung i denna dag.

Iallafall har den folkliga traditionen lånat Fettisdagens namn till tisdagen i Stilla veckan och därmed kan dagens sjusovare kallas ”Feten” eller ”Fetgris”. Att bli kallad ”fet” eller ”gris” är aldrig roligt, än mindre i kombination!

I dessa tider då felaktiga särskrivningar är väldigt vanliga, har Fet-tisdagen betoning flyttats och blivit Fettis-dagen istället. Och vem vet, det kanske är just Fettis-dagen som infaller i Stilla veckan?

Onsdagen i Stilla veckan kallas DYMMELONSDAGEN. Då byttes kyrkklockornas metallkläppar mot en av trä som gav en dovare klang som markering för att nu inleddes den verkligt stilla veckan. Dagens sjusovare kallades därför för ”Dymmeloxe” – ännu en oxe med samma värdering som ”Palmoxen”.

Men här finns det lokala variationer. Enligt vad jag är uppväxt med kallas onsdagens sjusovare för ”Askfis”, vilket har en tydlig koppling till Askonsdagen – den dag då fastan inleds. Det ger mig en spännande reflektion över att denna tradition, som nu gäller veckan inför påsk. Ursprunget kanske egentligen är två gamla traditioner som sammanslagits? Eller så är det bara så att de speciella dagarnas namn har levt kvar i folkmun, men mist sin ursprungliga betydelse – ungefär som fettis-dagen!

Fet-tisdagsbulle. Ursprungligen var detta bakverk avsett för Fastlagen, tiden mellan Fastlagssöndagen och Askonsdagen. Tack och lov är den etablerad som semla, för vem är sugen på en Fettis-dagsbulle?!