Jordbruksaposteln P. J. Rösiö

Ända sedan Västerfärnebo hembygdsförening bildades 1915 har syftet varit att insamla intressanta föremål och handlingar med anknytning till bygden från både förr och nu. Samlingarna utökas ständigt och här kommer nu ett smakprov på vad som tillkommit under 2017.

På kyrktorget. Denna bild är tagen då P. J. Rösiö besökte Västerfärnebo i början av 1900-talet.
525 personer deltog i mötet!

Efter Bengt Vangbo (1932-2017) har hembygdsföreningen fått mottaga detta fotografi minnesboken ”P. J. Rösiö och hans verksamhet”.

Men vad är det för folksamling och vem var P. J. Rösiö?

Per Jönson Rösiö var född 1861 i Jämshögs församling (K-län) och kom att gå till historien som ”jordbrukets apostel”. Tidigt väcktes hans stora läsintresse och han fick chansen att studera vidare, först vid Norrköpings handelsinstitut och senare vid Trelleborgs privata landtbruksskola där han avgick med högsta betyg i alla ämnen.

1886 återvände han till sin hembygd och övertog arrendet av sin fädernegård – Rösjögården. Gården var hårt nedsliten och alla ekonomiska tillgångar tömdes. Hur skulle detta gå? Jo, tack vare sitt stora studieintresse fann han på lösningen!

P. J. Rösiö hade läst och studerat om Sveriges lantbrukare och kommit fram till att 90 % av Sveriges lantbrukare räknades som småbönder och att de små jordbruken inte lönade sig. För att utveckla de små jordbruken startades 1888 en ”Rösjö privata lantbruksskola” med två elever. Här undervisades eleverna i praktiska och moderna lösningar för jordbruket.

Per Jönson Rösiö (1861 - 1935)

Intresset för skolan och dess syfte ökade och på grund av allt som Rösiö läste in för att undervisa, kunde han modernisera och effektivisera gården. På sex år lyckades han tredubbla skörden, införa maskiner i arbetet och utöka djurbesättningen – från 14 till 40 mjölkkor! Men att driva skola var alltför kostsamt och 1892 tvingades han lämna Rösjögården för att kunna behålla skolan. Både han och skolan flyttade nu till Stockholm.

Här hade han tänkt sig att fortsätta driva skolan, men förgäves. Här saknades naturligt elevunderlag, och endast en elev sökte till första kursen. Istället satsade nu Rösiö på att skriva för tidningarna om lantbruksutveckling. Krönikorna blev snabbt populära och antalet tidningsprenumeranter ökade kraftigt.

Rösiös krönikor får anses vara en bidragande orsak till dagens lantbrukstidskrifter. Den första, ”Jordbrukarens tidning” startades 1891, följdes sedan av ”Lille jordbrukaren” som helt levde av Rösiös upplysning och agitation.

På hösten 1893 flyttade Rösiö till Ramsjöholms gods, tre mil norr om Jönköping. Här fann han lämpliga lokaler och annonserade ut om skolans vinterkurs. Rösiö, som gjort sig känd genom tidningarna, lockade nu elever från hela landet och till vinterkursen 1893-94 anslöt sig 16 elever. Nu blev det genast fart på skolan, som nu bytte namn till Nordiska lantbruksskolan.

1895 infördes separat kurs för småbrukare. Den varade i två veckor och lockade första gången endast två deltagare men ökade snabbt i antal. 1904 hade antalet vuxit till 330! Även lantbrukets kvinnor behövde utvecklas och därför startades kurser för kvinnor om lantbruket, hushållet och hälsovård.

Och – som om inte detta vore nog – startade han sina föredragsturnéer! När Rösiö kom ut i bygderna var uppslutningen tota, se bara bilden här ovan! Oavsett årstid eller tid på dygnet lockade föreläsningarna alltid fulla hus och föredraget kunde vara allt mellan fyra till tio timmar. 1898-1910 genomfördes 222 kurser och 1 680 föredrag inför totalt 202 800 åhörare!

Per Jönson Rösiö drev Nordiska lantbruksskolan fram till 1929 då den lades ned. Själv levde han till 1935 då han avled efter ett långt och innehållsrikt liv för svenskt lantbruk. Han tilldelades den kungliga medaljen Illis Quorum för sin samhällsutvecklande gärning. 

Vintern 1919-20 studerade Bengt Vangbos far, Emanuel Johansson vid denna skola och troligen närvarade Bengts farfar, Anders-Hans Viktor (1869-1946) vid föredraget i Västerfärnebo kyrka. 

Emanuel Johansson "Anders-Hans Manne" (1900-1993), elev vid Nordiska lantbruksskolan 1919-20.