onsdag 29 november 2017

Aktuella samhällsfrågor från 1920, del 2


När jag började i förra inlägget att återge den gamla krönikan om Västerfärnebo, upptäckte jag att den var mycket längre än jag tänkt mig. Här är andra delen.



Stormöte. Bygden hade ett aktivt föreningsliv.


I den första delen av krönikan behandlades det sociala ansvaret för skola, vård och omsorg (se förra inlägget). I nästa del koncentrerar man sig på att presentera bygdens sammanhållning och föreningsliv.



Nybyboden. Från Nybyn kommer denna svalbod som 1919 flyttades till Gammelgården. 
Här iordningställdes föreningens första museum.


1915 bildades Västerfärnebo hembygdsförening. Föreningen växte och blev allt större och redan efter fyra år började man uppföra ett eget friluftsmuseum – Gammelgården. Av de föreningar som omnämns i krönikan är det endast hembygdsföreningen som kvarstår.

”På föreningslivets område ha de senaste åren medfört betydande förändringar. En hembygdsförening har varit i verksamhet i några år och sökt samla gångna tiders kulturföremål samt stärka kärleken till hembygden. Föreningen har redan hunnit ordna ett litet museum i en gammelstuga och en bod, vilka uppställts på en vacker plats nära Vangsbron.”



Friska Viljor. IOGT-lokalen i Salbohed, uppförd omkring 1920 och riven 1978. 


Att intresset för föreningslivet skulle vara mer dalande nu än förr, är en myt. Små föreningar har i alla tider antingen avvecklats eller gått samman med andra föreningar för att bli större och starkare. Sådant sker i vår tid och det skedde även 1920.

”Av nykterhetsföreningarna har en upplösts och ytterligare ett par föra ett tynande liv. Logen ”Friska Viljor” i Salbohed har nyligen invigt ett ståtligt ordenshus och tyckes för övrigt f.n. vara den livskraftigaste nykterhetsföreningen på orten.”


Föreningslivet kämpade på likt våra tider att ordna intressanta evenemang till en liten kostnad...

”Med 1919 års ingång begynte en föreläsningsförening sin verksamhet. Trots de dryga kostnader, som numera äro förenade med dylik verksamhet, har allt hittills gått ganska väl i lås, och föreläsningarna ha omfattats med intresse av allmänheten.”



Före renoveringen. 1934 genomfördes en omfattande renovering av Västerfärnebo kyrka.


Att engagera sig låg i tiden, så även inom statskyrkan. Men kyrkan, socknens största och äldsta samlingslokal, var i behov av renovering och modernisering.

”På sista tiden har även märkts yttringar av en livligare kyrklig verksamhet inom församlingen. Försök har gjorts att bilda en kyrklig ungdomsförening. En kyrkokör finnes numera. Därigenom har det varit möjligt att anordna vespergudstjänster. På många håll finnes också intresse för vårt gamla ärevördiga tempel som genom en restauration måtte sättas i ett fullt värdigt skick. Kyrkorådet har denna fråga under utredning tillika förslaget om kyrkans elektrifiering.”



Första bussen. Västerfärnebo biltrafikförening bildades 1920 och blev ett komplement till tågtrafiken.


Men den bristfälliga kontakten med omvärlden var ett verkligt bekymmer. 1920 såg man plötsligt en ljusning på problemet.

”I början av denna uppsats talades något om ortens brist på tidsenliga kommunikationer. Numera har dock en lättnad häri vunnits genom att automobilen kommit till allmännare användning härute. Man kan säga, att detta moderna fordon fullständigt slagit igenom här under det senaste året. Nu kan man komma till Sala på mindre än en timme. Förr tog det tre. Visserligen blir det rätt dyra skjutsar men en vanlig hästskjuts ställer sig ej heller billig.”



Vangsbron. Den numer kallade "Gamla bron" ses här nybyggd. Den invigdes 1918 till en kostnad av
60 000 kronor vilket i dagens penningvärde motsvarar ca. 1,2 miljoner kronor.


Det nya sättet att resa var både tidsbesparande och bekvämt. Men kostsamt i längden – både i faktiska respengar men också för socknens infrastruktur.

”Men automobiltrafiken kräver goda vägar. Dessa har också under de senaste fem åren avsevärt förbättrats. Flera broar ha byggts. Den största av dem är den förhållandevis ståtliga bron över Svartån nära kyrkan. 1918 blev den färdigbyggd och kostade omkr. 60 000 kronor.”


Inga kommentarer: