I spåren efter Westmanlands Regemente, del 1

Minnesstenen

I år är det 110 år sedan regementet på Salbohed lades ned. En verksamhet som som präglat bygden under drygt 200 år gick nu i graven. För att uppmärksamma detta restes en minnessten på Tjärdalshöjden 1905.

Minnesstenen på Tjärdalshöjden. I bakgrunden skymtas gårdarna i Norr Salbo.

Tjärdalshöjden var ursprungligen en allmänning tillhörande Norr Salbo by. Här fanns byns gemensamma tjärdal. Tjärdalen, som var en trattformad utgrävning i en jordsluttning, hade likheter med en kolmila. Precis som kolmilan fick inte heller tjärdalen brinna, utan den skulle bara kola. Därför måste den vaktas dag som natt för att inte ”slå” dvs. ta eld.

Tjärbränning var en nödvändighet för dåtidens bönder. Tjäran användes som smörjmedel och impregnering av trä som behövde skyddas mot väta och förruttnelse. Att framställa tjära är känt i Norden sedan järnåldern och redan under medeltiden gick svensk tjära på export vilket gav bönderna en fin extrainkomst.

Genomskärning av en tjärdal.

Från regementets tillkomst 1681 till slutet av 1700-talet var övningsplatsen förlagd just på Tjärdalshöjden, eller Geniknölen som den senare kom att kallas. Därför ansåg man det mest naturligt att resa minnesstenen där. Dessvärre hamnade den alltför avsides och föll i glömska.

Tjärdalshöjden. Salbobönderna visste inte av annat än hembygdens flacka landskap och därför hade de inte heller så stora krav på vad en "höjd" var! Idag är Tjärdalshöjden, eller Geniknölen, betesmark.

Efter 50 år beslutades det att minnesstenen förtjänade en bättre plats och flyttades därför till sin nuvarande plats invid Kopparbergsvägen. Den återinvigdes 1955 av konung Gustaf VI Adolf.

2016. Sedan 60 år står stenen invid Kopparbergsvägen.
Numer gömd bland träd och buskar, men en skylt vid vägen visar var den finns.