Barnmorskebostället Charlottenberg

Allt har sin historia oavsett om det är slott eller koja. 

Vid korsningen Klockarvägen – Gärdsbovägen står en stuga som under lång tid tjänade en viktig roll för bygden och bär på en historia väl värd att berätta!

2018. Den f d. barnmorskebostaden som den ser ut idag.

Att föda barn på ett BB är idag en självklarhet, men ända fram till 1930-talet föddes alla barn hemma. Till sin hjälp hade blivande modern en i bygden utsedd barnmorska. I Västerfärnebo har barnmorskor utsetts sedan slutet av 1700-talet, men dessa barnmorskor var i de flesta fall sk. "kloka gummor" utan medicinsk skolning, men kunniga att läsa av naturen och visste vilka läkeväxter som hjälpte till vad. Att vara behjälplig vid förlossningar har förenat kvinnor i alla tider och ju fler kvinnor som samlades kring den blivande modern, desto mer kunskap fanns att tillgå. I en tid utan både Google och uppslagsverk förlitade man sig på varandra.

Förlossningsstol. I Gammelgårdens samlingar finns denna förlossningsstol som härstammar från Norr Salbo. Liknande stolar har använts i hela Europa sedan medeltiden.

Experten kring förlossningar kallades Jordemor. Jordemor var en hjälpgumma med ”konstförståndiga händer” som förstod sig på att tyda naturens kraft och tecken. Jordemor var oftast en äldre kvinna, gift eller änka, som fött egna barn och genom egen erfarenhet kunde vara behjälplig då familjen väntade tillökning. Det var inte ovanligt att den som blev jordemor hade ärvt begåvningen av sin mor.

I Jordemors nedärvda kunskaper fanns också förmågan att fördriva de onda och övernaturliga makter som kunde visa sig under den farofyllda vägen till moderskapet. Dessa besvärjelser användes även som ritualer för att avleda rädslan och ångesten inför förlossningen.

En besvärjelse som länge levde kvar, löd:

Jungfru Maria
Låna mig nycklarna dina
Att öppna mitt liv
Och föda mitt barn
I Herre Jesu namn

Jesusbarnet. Bilden visar en detalj i altarskåpet i Västerfärnebo kyrka. Här ses den heliga familjen i stallet i Betlehem, men den nyfödde Jesus saknas. Enligt traditionen ska Jesusskulpturen förkommit genom att en barnmorska vid något tillfälle önskade Herrens beskydd vid en svår förlossning och då handgripligen tagit Jesus med sig.

Några viktiga årtal
1777 infördes det första reglementet för barnmorskor i Sverige som endast tillät legitimerade ”jordegummor” att tjänstgöra vid förlossningar. Bondeståndet protesterade högljutt och reglementet avskaffades efter endast ett par år.

1819 kom ett nytt reglemente och där återinfördes regeln om endast legitimerade barnmorskor fick sköta förlossningarna. Men det skulle snart visa sig att det inte hålla den här gången heller. Socknarna var för många så att de utexaminerade barnmorskorna räckte  inte till! På landsbygden förblev det därför vanligast med med outbildade jordegummor ända in på 1900-talet.

1908 beslutades det att varje kommun skulle ha en utbildad barnmorska.

Hjälpgumma. Morfars mormor, Jakobs-Mor, var en hjälpgumma som fanns tillhands vid förlossningar.

Trots att kravet på examinerade barnmorskor ökade, steg inte yrket i status. Orsaken till det berodde delvis på att det fanns ogifta mödrar fanns inom yrkeskåren men främst för att nya kandidater rekryterades från bonde- och arbetarklassen. 

1918. Barnmorskebostället för 100 år sedan.

På Prostgårdens mark fanns flera torp och stugan här ovan är känd sedan 1860-talet. Här bodde på 1870-talet en statdräng med sin familj. Drängen drabbades av kräfta i halsen (cancer) och avled i september 1881. 

Samma höst fick Västerfärnebo sin första examinerade barnmorska. Eftersom hon tillsattes av sockenstämman måste även bostad ordnas åt henne. Möjlighet att erbjuda henne ett eget boende fanns inte, istället fick hon flytta in hos den nyblivna änkan. Ett år bodde de tillsammans innan änkan och barnen flyttade.

"Madam" Lindblom (1844 - 1916)

Barnmorskan Charlotta Lindblom var född 1844 och kom närmast från Västerås. Hon kom att bli en verkligt främmande fågel i den präktiga bondsocknen Västerfärnebo – hon titulerade sig "Madam" utan att varken vara änka eller bo tillsammans med en man. Hon var frånskild – en ny företeelse för Färnboborna!

Madam Lindblom skötte sitt uppdrag med största noggrannhet och skicklighet. När hon inte var i tjänst, odlade hon upp en trädgård kring den lilla stugan som inramades med en välvårdad häck. I slutet av 1800-talet blev det populärt att namnge platser efter den som bodde där. Madam Lindblom döpte sin stuga till Charlottenberg.

Efter att ha tjänstgjort vid ca 3 000 förlossningar började Charlotta känna sig nöjd med sin livsgärning. 1910 gick hon i pension och hon fick en kommunal pension med 100 kronor år om året (motsvarar ca 3 700 kr i dagens penningvärde).

Efterträdare till Madam Lindblom blev Wendela Elisabet Karlsson (1883-1921) från Gåsinge (D-län). Hon stannade endast till 1916 då hon gifte sig med stationskarlen Karl Arvid Wretman (1891-1961) och flyttade till Krylbo.

Ny barnmorska blev nu en ung kvinna från Gästrikland. Hilma Eriksson hette hon när hon kom, men sedan hon gift sig blev hon "Fru Hållén" med hela bygden! Därmed föll Charlottenberg i glömska och stugan började kallas för Hålléns istället, ett namn som fortfarande hörs bland äldre ortsbor. I och med detta började en ny epok i Västerfärnebo historia, men det blir det mer om nästa gång!

Utrustning. Dessa instrument har använts av Fru Hållén och ingår nu i Gammelgårdens samlingar.

Förlossningstången (t v) konstruerades i England på 1600-talet, men fick inte handhas av svenska barnmorskor förrän 1929.