onsdag 22 juni 2016

Jakobs-Mor

Jakobs-Mor var en hjälpande hand
Först ut i detta projekt är morfars mormor – Jakobs-Mor kallad. Maja Greta, som hon kallades enligt kyrkboken den första tiden, föddes i byn Ärnsta i Överselö församling (Strängnäs) den 25 juni 1850, dotter till hemmansbrukaren Anders Andersson och hans hustru Maria Olsdotter. Från 1861 kallas hon det som hon egentligen hette –
Maria Margareta. Att hon först kallades 'Maja Greta' beror helt och hållet på sockenprästen, hur utförlig han ville vara. Präster som hade en sirlig handstil eller ansåg att det var för tätt mellan raderna i kyrkboken hade alla friheter att stava och förkorta namnen precis hursomhelst! Det viktigaste var ju att prästen begrep vad han menade...!

1871 gifte sig Margareta med torparsonen Erik Jakob Jakobsson och ett strävsamt liv började som torpare i Södermanland och Västmanland. Sex gånger flyttade familjen på 22 år. Under de första 12 åren föddes barnen Carl, Ida, Ernst, Hillevi, Anna och Frida.

1893 gick flytten till Kila socken utanför Sala. I byn Väster Tullsta slog de sig till ro och stugan döptes till Jakobsberg. Det här blev tryggheten – nu var det slut på flyttandet.
1919 blev hon änka. Jakobs-Mor som Margareta nu kallades, förblev ensam i sin stuga i Jakobsberg. Hon försörjde sig genom att hjälpa till vid slakt och stortvätt, likt Krösa-Maja i Emil-böckerna. Jakobs-Mor gick ur tiden, den 27 maj 1941, nära 91 år gammal.


Jakobs-Mor. Här står han som blev min morfar, Bror Liljegren, vid sin mormor
i Jakobsberg, Väster Tullsta.


Ett intressant sammanträffande
I Öster Tullsta inflyttade 1921 en familj från Haraker. Familjen hette Kohlén och fick många barn, däribland Märta. Det har berättats att när Märta föddes, föddes hon för tidigt, blev nöddöpt och fick dessutom kikhosta. För att klara detta behövde familjen hjälp och hjälpen fanns inom räckhåll. En liten torpargumma i grannskapet kom och tog hand om den sjuka flickan om nätterna. Vad gumman då inte hade en aning om var att denna flicka en dag skulle gifta sig med hennes dotterson.

För den lilla flickan blev min mormor och den hjälpande handen var Jakobs-Mor.

3 kommentarer:

  1. Så trevligt att du har förverkligat din bloggtanke. Bra idé. Lycka till i fortsättningen.
    Jag har också en blogg för vävstugan. Om du vill titta på den så ska du söka på vavivasterbykil.blogspot.se
    Birgitta

    SvaraRadera